- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
265

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i de nordiska språkens historia (Axel Koch) - V. Några nordiska etymologier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Nord. språkens hist. 265

Nära släktingar till Glernir äro de nyno., hos Ross
upptagna gier a f. "aaben, bar plet; som i skov eller paa en
skyet himmel"; adj. gieren, glerutt "som har gleror"; gier m.
"blank eller glat flade".

Flera sv. bygdemål hava glena "lysa, skina", t. ex. solen
glener: hvilket säkerligen uppstått ur äldre *gltna enligt den
vanliga utvecklingen t > e i öppen stavelse; detta *xglina
återfinnes (se Noreen: Ordlista öfver Dalmålet) i Orsa under
formen glino "svagt lysa". Enligt Rietz användes i Dalarna
(Elvdalen, Våmhus) glena upp "klarna upp"; "säges då en
klar fläck visar sig på en mulen himmel". Det isl. namnet
Glenr kan antingen utgöra en a-omljudd form av ett äldre
med glina sammanhörande *GlinaRj eller ock kan det utgöra
en iÄ-omljudd form av ett till glana hörande äldre *glaniR.
Jmf. att Rietz under glena (glina) anmärker: "Jfr fn. Glenr
m. solens man, som utan tvifvel af ett i fn. förgånget verb
glena har sitt namn". Med Glenr är att sammanställa det
nyno. glenna "1) have eller faa store aabninger eller bare
rum, "glennor", om skov 2) vise en lys stribe; lyse, klarne,
om lufthimmelen". I svenska bygdemål finnes (jämte glena)
även glånna, t. ex. solen glåhner (Småland; Rietz).

Habrök.

I Sn. E. I, 132 heter det

Askr Yggdrasils
hann er æztr vida,

Hábrók hauka

Detta för övrigt okända namn Hábrök förklaras i
registret till Sn.E. "i. e. altis braccis = altis pedibus". Denna
uppfattning synes mig dock knappast vara tillfredsställande.
"En med höga byxor" kan icke anses vara synonymt med "en
med höga ben", och namnet "högbyxa" för en hök är underligt.

Jag förmodar, att Eábrók utgör en folketymologisk
ombildning av ett låneord. Fht. har habuh, ags. hafoc i bety-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free