- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
266

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i de nordiska språkens historia (Axel Koch) - V. Några nordiska etymologier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266

Kock: Nord. språkens hist.

delsen "hök", och samma ord ingår (jmf. Kluge: Et. wb.
ha-bicht) i de fsaxiska ortnamnen Habocasbröc och Eábuchorst
Med falkjaktens överförande från folk till folk lånades ofta
även jaktfågelns namn. Så har t. ex. enligt R. Thurneysen:
Eelto-Romanisches s. 23 ff. det ags. heafoc ombildats till
fcymr. hebauc, fir. sebocc) jmf. vidare den av Schrader
utgivna sjette upplagan av Hehn: Kulturpflanzen und
haus-thiere s. 367 f. Det isl. tersel "ett slags falk" är även ett
låneord; jmf. mht. terzel, it. terzuolo etc. Under dessa
förhållanden är det naturligt, att det fsax. habok eller ags.
hafoc lånats till norden och där genom anslutning till
inhemska ord ombildats till Hábrók.

isl. nei, fsv. në.

Gering synes i andra upplagan av sitt förtjänstfulla
Glossar zu den Hedern der Edda vilja identifiera den isl.
nekande partikeln nei med det likbetydande got. m. Detta
är dock icke möjligt, eftersom got. ë ju motsvaras av isl. ä
(got. lëtan : isl. lata etc.).

Jag ser i nei en sammansmältning av negationen ne
"icke" med ett följande ei, identiskt med isl. ei "alltid".

Got. aiws "lång tidsrymd, evighet" motsvaras nämligen
som bekant så väl av isl. ey, ä, æ som av isl. ei. En
sammanställning *ne ei > nei betydde således "icke i evighet"
och var ett förstärkt "nej"; jmf. de nysv. vid svar på frågor
använda uttrycken nej aldrig, nej aldrig i evighet etc. Ags.
nå har ju troligen uppstått ur ne och motsvarigheten till
got. aiw (jmf. ags. á, ó "alltid").

Det fsv. ne "nej" är ljudlagsenligt identiskt med isl. neu
Då fsv. jämte ne även har nei (negh), nysv. nej, så beror
det därpå, att till në lagts ett förstärkande ei, egh "icke"
eller "aldrig"; se Kock i Arkiv K F. VII, 139.

Då som bekant fht. nein "nej" uppstått ur ni ein "icke
ett", lat. non ur ne oinom "icke ett", så skulle man kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1898/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free