- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
279

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Helge-Digtene i den Ældre Edda Deres Hjem og Forbindelser Af Sophus Bugge (Henrik Schüok)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Helge-Digtene i den Ældre Edda Deres Hjem og
Forbindelser Af Sophus Bugge Professor ved Christiania universitet.
Kjøbenhavn Forlagt Af Universitetsboghandler G. E. C. Gad. Trykt
hos Nielsen & Lydiche 1896.


Då den nordiska språkforskn in gens främste man utgifver ett
nytt arbete, skyndar man alltid till läsningen med ifrig nyfikenhet,
viss om att igenkänna den forskare, man sedan gammalt lärt sig
att vörda och beundra, men också viss om att finna djärfva satser
och vågade hypoteser, om hvilkas sanning man måste känna sig
tveksam.

Dessa förväntningar svikas ej häller af den bok, hvars titel
här ofvan anförts. Man igenkänner i denna samma flärdfria
framställningssätt, som i författarens äldre arbeten, samma nobless i
behandlingen af motsatta åsikter, samma frihet från häfdvunna
meningars tryck, samma kolossala lärdom och fyndighet, som äro så
karaktäristiska drag i Bugges författareskap, och man återfinner
äfven denna djärfhet, som snarare synes tillhöra ungdomen än en
vetenskapens veteran. Ganska ofta förefalla dock författarens
kombinationer så svindlande, att väl endast få våga följa honom på
den sköra spång, han slagit från möjlighet till möjlighet, och
.någon gång tyckes hans fantasi vara allt för mycket filologens och
allt för litet poetens. Men äfven om man ei kan ansluta sig till
de gjorda förslagsmeningarna, måste dock hvar och en erkänna
den rikedom på väckelser och uppslag, som läsningen af Bugges
sista arbete gifver.

Författaren söker först att bestämma tidpunkten, då det
första kvädet om Helge Hundingsbane (H. H. I) skrefs, och han
begagnar sig därvid af samma metod, som han — och äfven andra
— förut ofta användt vid dylika undersökningar. Helgediktens
poetiska fraser återfinnas nämligen i flera andra dikter, särskildt
under 1100-talet, då H. H. I tyckes hafva varit mycket populär;
men redan omkr. 1040 finner man i åtskilliga isländska dikter en
påvärkan från detta kväde. H. H. I måste därför vara författad
före denna tid, och vi hafva således en tidsgräns uppåt;
tidsgränsen nedåt bestämmes genom det inflytande, som i H. H. I röjer
sig af andra äldre dikter.

Bugge visar här upp, att författaren af H. H. I har känt H.
H. II, Völuspå, Eígsþula, Vplundarkvicta m. fl. eddadikter, och H.
H. I bör således vara senare än dessa. Då vidare dikten enligt
Bugges mening innehåller minnen af Clontarfslaget 1014, anser
han sig kunna bestämma dess tillkomsttid till 1020 — 1035. Detta
är ungefär samma år, till hvilka man i allmänhet förut velat
förlägga dikten, och obestridligen gör denna intryck af att vara en
bland de yngsta i samlingen.. Det är därför af ett visst intresse
att se, att Bugge genom denna mera strängt filologiska metod

AB*IV »ÖR NORDISK FILOLOGI XIV, NT FÖLJD X.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free