Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Helge-Digtene i den Ældre Edda Deres Hjem og Forbindelser Af Sophus Bugge (Henrik Schüok)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Schuck: Anmälan.
kommit till samma resultat, till hvilket man förut kommit på
grund af den allmänna impression, som kvädet gjort.
Men fullt säker kan naturligtvis denna filologiska metod icke
anses vara. Den utg&r från den tysta forutsättningen att vi hafva
hela den norröna litteraturen bevarad, och att vi således kunna
bestämma, när ett poetiskt uttryck för första gången förekommer.
Men denna förutsättning är helt visst — såsom Bugge själf i sitt
arbete påpekar — oriktig. Af de mera folkliga dikterna hafva vi utan
tvifvel blott en ringa bråkdel i behåll, och icke ens denna i det
ursprungliga skicket; vissa delar af ett kväde kunna härröra från
en period, andra från en annan, och ofta ligga i samma dikt
sånger från olika tider lagrade öfver hvarandra såsom geologiska
skikt. Men i så fall är det ytterst vanskligt att döma om
förhållandet mellan liknande poetiska uttryck i olika dikter. Utom det
att ett uttryck i en dikt ej behöfver vara samtidigt med diktens
ursprungliga affattning, är det sannolikt, att den tidens skalder
rörde sig med poetiska formler, som så att säga voro ett commune
bonum och från den ene nästan omedvetet öfvergingo till den
andre, utan att vi därför kunna säga, att han haft den eller
den speciella dikten i tanke. Men hafva vi i dessa fraser att se
poetiska formler, som utbildats i en serie dikter, hvilka nu till
större delen gått förlorade, så reduceras naturligen högst betydligt
deras värde såsom tidsbestämmelser. Emellertid använder Bugge
detta kriterium med en måttfullhet, som gör, att han i det hela
torde hafva träffat rätt.
Bugge söker därefter att bestämma det land, där det första
Helgekvädet diktats, och på flera olika vägar föres han till samma
slutsats. De eddadikter, som H. H. Is författare visar sig hafva känt
"peka — enligt Bugges mening — mot nordboarnes lif i
Britta-nien, i England, särskildt Nordengland och Irland", och
Helgekvädets författare bör således hafva lefvat i samma omgifning.
Från detta mera allmänna påstående — för hvilket vi väl i en
följande del af arbetet f& mera detaljerade bevis — öfvergår Bugge
till de uttryck i dikten, som visa, "att den nordiske skalden
lefvat i landskap, där man hörde både engelska och nordiska
dikter", och här får Bugge tillfälle komma med några af sina både
djärfva och snillrika ordförklaringar; så t. ex. bör det hittills
onöjaktigt tolkade itrlavk läsas såsom Ur l$k (af angels, låc = gåfva),
i mistar marr (H. H. I 47) ser han en förvrängning af angels.
mistig mor («= "det taagede Fjæld, den taagede myr") o. s. v.
Såsom icke varande språkforskare vågar jag ej döma om värdet af
dessa konjekturer, men mig synas de dock synnerligen slående;
den enda öfverensstämmelse, som Bugge i detta sammanhang
påvisar mellan H. H. I och den iriska poesien, förefaller däremot
föga öfvertygande.
Då vidare dikten har icke mindre än 21 olika namn på
konung, så drager Bugge däraf den visserligen dristiga slutsatsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
