- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
281

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Helge-Digtene i den Ældre Edda Deres Hjem og Forbindelser Af Sophus Bugge (Henrik Schüok)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schuck: Anmälan. 281

att författaren lefvat vid ett af de nordiska vikingahofven i
Brit-tanien. Här och hvar i arbetets fortsättning bestyrkes denna sats
ytterligare; sä t. ex. passar diktens uttryck, att "borgar brötos"
vid den tid, hjälten föddes, godt för Brittanien, "men vilde være

Íiaafaldende, hvis Digtet var forfattet under Indtryk fra Livet paa
sland eller paa Grønland".

Detta resultat söker Bugge sedermera stödja och utvidga
genom att påvisa, att författaren tagit intryck af en irisk skildring
af slaget vid Ross na Rig. Då vidare i det iriska poemet
förekommer ett inskott, som uppstått under intrycket af det historiska
Clontarfslaget 1014, och — enligt Bugge — Helgekvädets
författare antagligen hort denna skildring uppläsas på iriska, drager
han häraf den slutsatsen, att författaren lefvat vid det nordiska
konungahofvet i Dublin, d. v. s. hos Olof Kvarans son Sigtrygg.
Då slutligen den konungaätt, i hvars bröd skalden uppehöll sig,
tidtals vistades i England, tidtals i Irland, förklaras häraf, att
han kunnat blifva påvärkad såväl af den angelsaksiska som af
den iriska diktningen. Detta resultat tror Bugge ytterligare
bestyrkt däraf, att författaren äfven påvärkats af åtskilliga klassiska
dikter och sagor i irisk bearbetning (såsom dikten om Trojas
undergång och Meleagersagan) samt af en angelsaksisk version af
Wolfdietrich.

Men af denna beviskedja torde ej mången känna sig bunden.
Den likhet, som finnes mellan H. H. I och skildringen af slaget
vid Ross na Rig är obestridligen så allmän, att dylika
öfverensstämmelser antagligen kunna påvisas mellan H. H. I och en mängd
andra dikter, i hvilka samma situation framställes. Dessutom
utgår Bugge från en uppfattning af poesi, hvilken jag alldeles ej
kan gilla. Författaren af H. H. I var dock en för sin tid
värkli-gen begåfvad skald — detta erkännes äfven af Bugge —, och han
bör hafva ägt åtminstone någon poetisk skaparkraft, ej blott
förmåga att sammanställa heterogena element, samt icke varit
nödsakad att för de aldra enklaste motiv ansluta sig till någon viss
förebild. Enligt Bugge upplöses hans dikt i ett lärdt
mosaikarbete, åstadkommet icke af en skald, utan af en mödosamt
kompilerande filolog; t. o. m. det enkla uttryck, hvarmed hans dikt
afslutas ("þá er sókn lokit" — då är striden slut), sammanställes af
Bugge med den iriska diktens afslutningsformel: "Finit". Bugge
säger visserligen, att författaren varit en "lärd man", som för sitt
arbete t. o. m. begagnat iriska handskrifter. Men dikter, som
åstadkommas af s. k. "lärda skalder" hafva helt visst ett annat
utseende än det dock friska och poetiska Helgekvädet *).

Men om man måste ställa sig tveksam till det rent iriska
inflytande, Bugge trott sig kunna påvisa i Helgekvädet, så ökas

f) Åtskilliga uttryck, i hvilka Bugge spårar en påvärkan från den iriska
dikten, torde kunna förklaras på ett annat sätt och med närmare liggande
medel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free