Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Helge-Digtene i den Ældre Edda Deres Hjem og Forbindelser Af Sophus Bugge (Henrik Schüok)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
Schuck: Anmälan.
ofta förekom i de Vplsungadikter, hvilka han enligt Bugge kände.
För öfrigt hade de strofer af dikten, i hvilka Bugge spårar ett
inflytande från Wolfdietrich, för åhöraren varit nästan obegripliga,
om man i dem nödgas inlägga allt det, som Bugge där tror sig se; så
t. ex. skall man i uttrycket "Neitt var at angri Ylfinga niþ er þeire
meyio or mvnvþ ípddiz («= Intet var til Skade for Ylvingers Ætling,
der var født af den Mö som Elskovs Frugt) — som för öfrigt
tillkommit först genom flera emendationer — se en uppgift om att Helges
mor icke varit gift med Sigmund, utan att hon varit hans frilla och
födt sin son i löndom, en uppgift, som — frånsedt att den svårligen
kan förstås af de anförda orden — står i alldeles bestämd strid
med diktens skildring i öfrigt af Helges födelse, faderns kostbara
gåfvor till den nyfödde, dennes första uppfostran m. m., och som
ingenstädes för öfrigt antydes. Att skalden stått i så starkt
beroende af de heterogena förebilder, som Bugge antagit, att han icke
ens i sin dikt lyckats få den enklaste enhet, är dock ej rimligt,
och det synes, som om den lärde filolog, som behandlat detta
kväde, glömt, att det är ett diktvärk, han här haft framför sig.
Med de resultat, för hvilka jag ofvan redogjort, afslutar Bugge
sin första behandling af H. H. I och öfvergår till H. H. II.
Efter en liknande undersökning som vid H. H. I kommer
han äfven här till det resultatet, att ordskatten och vissa bilder
häntyda på, att diktens norske författare lefvat bland engelsmän
och irländare samt förstått något engelska och iriska. Men äfven
om man frånser, att H. H. II icke är en enhetlig dikt i samma
grad som H. H. I, är bevisföringen ej lika öfvertygande som i det
föra fallet, och någon gång synes Bugge öfverskrida de tillåtliga
emendationernas gräns; så t. ex. då han vill förklarafigrsungr med
ett antaget, men aldrig påvisadt angels. *wiersing. Vill man på
detta sätt tolka och emendera en dikt, kan man i själfva värket
bevisa hvad som hälst.
Sedan Bugge därefter mera antydt än bevisat sin åsikt — som
dock öfverensstämmer med den vanliga meningen — att H. H. II
skrifvits omkring ett halft århundrade före H. H. I, öfvergår han
till en annan fråga och söker ådagalägga, att Helge i dessa dikter
betecknas såsom en dansk konung. Icke häller detta är någon
egentligen ny åsikt, men bevisföringen kastar onekligen ett nytt
ljus öfver hela kvädet.
Bugge Taster sig först vid ortsnamnen. Flera af dessa äro
fingerade’), men andra hänvisa bestämdt till Danmark, såsom
*) Tvifvelsutan är det så, men åtskilliga af dem, som af Bugge anses
såsom fingerade, kunna dock möjligen förklaras såsom namn på nordiska
lokaliteter. En del af dem synes hänvisa på Norges vestkust, andra på,
Sveriges, och möjligen beror detta icke på en tillfällighet. Dels finnas i H.
H. II helt visst fragment af flera olika dikter, dels ligga — såsom i
folkvisorna — äfven i eddadikterna yngre lager öfver äldre. De olika
ortsnamnen kunna således kvarstå såsom minnen af diktens utbildning i olika
nordiska distrikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
