Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Helge-Digtene i den Ældre Edda Deres Hjem og Forbindelser Af Sophus Bugge (Henrik Schüok)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
Schuck: Anmälan.
af Headubearderna. Tanken är djärf, men gör onekligen intryck
af att yara riktig, isynnerhet sedan man tagit kännedom om den
detaljerade bevisföring, Bagge presterar.
Bagge öfvergår därefter till att påvisa, huru den
ursprungligen historiska traditionen utvecklats genom inflytelser från andra
sagor, samt huru särskildt afslutningen — Helges och Sigruns död
— påvärkats af Hjaddingemyten, Vplsungasagan och en dikt, af
hvilken en ättling återfinnes i en tämligen spridd medeltida folk*
visa, som Bugge — säkerligen raecj orätt — vill återföra till den
antika traditionen om Protesilaos och Laodamia.
Därefter följer en undersökning af kvädet om Helge
Hjpr-vardsson, ur hvilket Bugge såsom en särskild dikt urskiljer det på
annat versmått författade Hrímgerctarmál, som enligt Bugge
författats af samme skald, som diktat H. H. I. Själfva motivet i
Hrimgerdarraal anser han stamma från Wolfdietrich, ehuru
enskilda detaljer kunna återföras till klassiska förebilder — så en
dunkel allusion på "Lodvards söner", som Rimgerd säger sig hafva
dränkt: "Den Fortælling, som middelbart er det nordiske Digts
Kilde, er en Bearbeidelse af ett Stykke i Servius’ Commentar til
Vergils Æneide, som er optagen i en under Navn af den anden
vatikanske Mythograph bekjendt, paa barbarisk Latin skreven
Samling fra den tidlige Middelalder af græsk-romerske mytiske
Fortællinger ..... Jeg antager ikke at Författaren af Digtet om
Rimgerd har læst den paa latin skrevne anden vatikanske
Mythograph, men jeg forudsætter, at han hap lært at kjende en
Fortælling, som indeholdt en tildels forandret Gjengivelse af det anførte
Stykke". Mytografens berättelse handlar om Skylla och Odysseys
följeslagare, men utan förutfattad mening torde det emellertid vara
omöjligt att finna något samband mellan allusionen i den
isländska dikten och notisen i Servius kommentar.
Den inledande berättelsen om, huru Helges fader Hiprvardr
fick Sigrlinn, anser Bugge däremot vara en nordisk
sammansmältning af flera vestgermanska berättelser, och här röra vi oss
åtminstone på möjlighetens mark, ehuru likhetspunkterna ingalunda äro
så slående, att sammanhanget kan anses gifvet. Bugge antager
vidare, att dessa kombinationer gjorts af en nordisk skald i
England. Men detta synes — förutsatt att ett samband värkligen
existerar — vara en väl djärf slutsats. Motiven äro företrädesvis
frankiska, och då de nordiska vikingarne stodo i en nästan lika
liflig beröring med frankerna som med engelsmän och irer, är det
väl sannolikare, att dessa frankiska sagomotiv lånats direkt från
frankerna.
Frånser man Hrimgerdarmal, äro de öfriga versifierade partien i
H. Hiprv. författade af en enda skald — i England. Detta senare
Eåstående anser Bugge styrkt, därigenom att åtskilliga motiv,
vilka återfinnas i nordiska folkvisor, häntyda på England, likaså
vissa enskilda uttryck. Dessa senare tillmätes dock icke någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
