- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
287

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Helge-Digtene i den Ældre Edda Deres Hjem og Forbindelser Af Sophus Bugge (Henrik Schüok)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schuck: Anmälan.

287

större beviskraft "da vedkommende Udtryk siden ogsaa kjendes
paa Island". Men ej häller bevisningens förra del är rätt
öfvertygande.

Hvad tiden beträffar, anser Bugge, att H. Hiprv. författats
senare än H. H. II, som i åtskilliga fall varit dess förebild,
hvarjämte äfven denna dikt rönt intryck af Vplsungadiktningen. Å
den andra sidan har kvädet om H. Hiprv. påvärkat de hos Saxo
förekommande berättelserna om Eegner och Svanhvit samt den
finska konungadottern Thora (= Thorgerd Hölgebrud).

Detta är det hufvudsakliga innehållet i Bugges senaste
arbete. Afslutningsorden beröra eddadiktningen i allmänhet. Dessa
dikter äro enligt Bugges mening icke författade några i olika
delar af Norge, några på Island, några på Grönland, några på de
skottska öarna samt först tillfälligtvis sammanförda till en
samling. Tvärtom höra de flesta redan från början i hop och de
yngre förutsätta de äldre. De äro diktade under väsentligen samma
förhållanden och under samma impulser. Men när det beträffande
några är ådagalagdt, att de diktats af norska skalder, som
vistades bland engelsmän och irer, så gäller detta också andra, om än
icke alla. Troligen blefvo de förenade till en samling redan
omkring 1050 af någon bland dessa i England eller Irland boende
norrmän. "Jeg skulde — slutar Bugge — ville kalde de nordiske
Nybygdor paa de brittiske Øer for Nordens Æolien.

Island var Nordens Jonien. Der blev Nordens Herodot født.

Et Ättika har Nordens Oldtid aldrig haft.

Hvorfor blev Norge ikke Nordens Ättika?

Var det, fordi Norden ikke har haft sine Perserkrige"?

Men vilja vi i det land, där dessa sånger först uppstodo —
eller där vi åtminstone mottogo de germanska sagor, som sedan
omdanades till nordiska dikter — se ett Eolien, så kunna vi knapt
begränsa detta till Brittanien. De nordiska vikingarikena voro
näppeligen några nationella och fasta stater. Krigarskarorna drogo
från den ene höfdingen till den andre, från ett land till ett annat.
Vikingakulturen var troligen ensartad i England, Irland,
Frankrike och Nordtyskland, och de impulser, som vi mottogo från
krigar- och handelskolonierna vid Norclsjöns sydkust, voro utan tvifvel
lika kraftiga som de, som vi mottogo från England. Om det
språk, som dessa vikingar talade, känna vi intet. Måhända var
det ett slags lingua franca, som i sig upptagit såväl iriska som
frankiska och engelska ord, och några anglicismer behöfva därför
ej nödvändigt bevisa, att dikterna skrifvits i England.

Lund september 1896.

Henrik Schüok.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1898/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free