- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
332

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyrunga-stenen (Erik Brate)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332

Brate: Fyrungastenen.

förkastas, som icke tager hänsyn till denna
aliteratsjons-färmel. I detta fall förstärkes vissheten om tålkningens
riktighet av den omständigheten, att raginakudo icke diräkt
kann motsvara isl. reginkunnar, utan utjör just den f&rm,
som man väntar som motsvarighet till de gotiska
bildningarne airpa-, goda-, guma-, himina-, vfarhimina-kunds m. fl.,
av vilka de senare även i betydelsen påminna om isl.
re-ginkunnr. Dettas farm -kunnr torde sålunda uppkåmmit
jenom anslutning till isl. kunnr ’bekjendt’, got. kunps.
Ristningen raginakudo står för *raginakundo, såsom på
Tor-vikstenen a lada för landa-, Burg, Die älteren nord.
ru-neninschriften s. 135, äller Landa, Wimmer, Die
Runenschrift s. 167.

De anförda själen för utgångspunktens riktighet synas
mig så starka, att betänkligheterna mot de mot
hittillsvarande åsikter stridande följdsatser, som måste härledas från
denna utgångspunkt, måste falla till föga såsom inför ett
påtagligt faktum.

En sådan följdsats är den, att runo raginakudo är
ack, pl. fem. av subst. ock adj. ö-stammar. Även på
Einang-8tenen förekåmmer runo, vilket av mig Bezzenbergers Beitr.
XI 8. 198 föreslagits böra uppfattas som ack. pl., till vilket
förslag Noreen anslutit sig i Grundriss I, 492. Uti Norges
Indskr. med de ældre Runer s. 80, har Bugge, som mig
synes, avjörande vederlagt Wimmers tålkning av runo som
ack. sg. med kolektiv betydelse jenom att hänvisa på, att
uttrycket "disse Runer" förekåmmer i hundratals inskrifter
med den kårtare runraden, medan "(skrev) der Runen"
ingenstädes är uppvisat i runskrift. Mot min förklaring av
runo som ack. pl. f. jör Bugge den invändningen, att en
dylik kasusfårm icke överhuvud har något stöd i jermanska
språk, ock att vi redan tjänna ordets ack. pl. såsom runoR
(Varnum, Tjurkö) ock dess ättling runAR Istaby. Då nu
Einang runo måste vara ack. pl., ock denna icke kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1898/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free