Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyrunga-stenen (Erik Brate)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Fyrungastenen.
333
heta runo, drog Bugge den slutsatsen, att Einang runo vore
ristfel for *runoR, vilken slutsats jag vidgått vara riktig
under förhandenvarande omständigheter Arkiv XI s. 368
ock Svenska fomminnesfören. tidskr. 1896 s. 333. Men att
förklara runo som ristfel är här omöjligt, där det bekräftas
av raginakudo. Då på förut anförda själ runo måste vara
ack. pl., återstår ingen annan möjlighet än att medjiva
tillvaron av en dylik urnordisk farm, sannolikt att fatta som
*runö ock troligen att förklara av äldre *rünMz såsom
föreslagits av mig p. a. st. Huruvida denna farm utjör en
fortsättning av ett forjermanskt *rünäns äller en urnordisk
nybildning äfter arstammarnes ack. pl. ock huruvida ack. pl.
runa i yngre runor utjör avläggare därav, må förbliva öppna
frågor; det är Hog att här fastslå tillvaron av ack. pl. f.
runo ock dess adjektivattribut ack. pl. f. raginakudo. Är
sålunda på Fyrunga-stenen runo otvivelaktigt ack. pl., kann
icke häller runo Einang förklaras som felristning.
Att finna verbet isl. fa som predikat är, vad man
väntar, då detta verb annars så åfta förekåmmer med "runor"
till objäkt. Man måste på den grund låta all betänklighet
fara mot att läsa a 5 som f. Runan f förekåmmer annars
icke uti inskriften, vadan a 5 kann förklaras som en
hittills obekant variant av f, om man icke vill antaga
felristning. Fårmen fahik antager jag vara 1 sg. pres. ind. med
v./
enklitiskt personalpronomen. Värbets 1 sg. pres. ind. bör
antagas hava havt fårmen *fähijuy jfr Opedal nom. sg. f.
minu, liubu, birg^gu för ändelsen, ock för penultima
arbija Tune. Uti *fahiju ek torde först verbalfårmens
slut-jud kunna antagas hava försvunnit, såsom i got. patist,
kar-is t för påta ist, kara ist] då j väl icke kunnat kvarstå
framför ek, har detta sammansmält med värbet till *fähik.
Man kunde ju tänka på, att fahik vore någon
förkårt-ning för pret. *fähidoy vilket föreligger med bibehållen
dif-tång i Einang faihido, då andra fall av dylik förkårtning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
