Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyrunga-stenen (Erik Brate)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Fyrungastenen.
337
Norges Indskr. s. 8. För att antaga denna farm talar
kraftigt, att raden sålunda får sluta med ett ord, ock a icke
behöver dragas över till följande rad. Att i fahik den
en-staviga enklitiska fårmen av ’jag’ använts, torde bero på
metriska själ, då slutsänkningen i värstypen A regelmässigt
är enstavig såväl i nordisk som #i fornengelsk
aliteratsjons-poesi, Sievers Altgerm. Metrik s. 66, 130.
Vad som utom överensstämmelsen med fahik kunde
synas tala för tojek med den enstaviga fårmen ek tillfogad,
är möjligheten att av a 23 ock b 1—3 sammansätta
namnet auna fht. Ono, kårtnamn av namn sådana som
Anno-bert, Aunulf (Förstemann), fe. Eánréd, Eánwulf, ock
stämmande med Ynglingasagans Atm eða Äni {Aunt F). Men
uppfattningen tojeka synes som sagt sannolikare, ock då
motsvarar b 1—3 una fht. TJnno äller Uno (Förstemann 9
årh.), av vilken stamm ett deminutiv synes finnas i OvvMag
Prokopius. F. Wrede, Über die Sprache der Wandalen skriver
Unelüsius, Unulfw. Nordiskt motsvarar isL Uni enn danski
Landn., fsv. vni SD III, 87, 94 (1312 Uppl.). Måhända
har namnet varit Una med u, icke u. Namnet uni
före-kåmmer i yngre inskrifter, t. ex. L. 385, 415.
Det följande þou uppfattar jag som nom. pl. n. av dem.
pron. ock förstadium till isl. pau. Huruvida þou skall
förklaras så, att ändelsen -w från nom. ack. pl. n. av
substantiv tillagts en äldre farm *pö, motsvarande got. po, äller
þou skall fattas som vittnesbörd om en övergång av dift.
au till qu, saknar jag medel att avjöra, men är benägen att
antaga den förra av dessa möjligheter.
Äfter J>ou följa rungrupperna suhurah ock susih,
båda föregångna av sjiljetecken ock den senare visande sig
avslutad, jenom att nytt h följer. Det slutande h i båda
grupperna uppfattar jag som en samårdnande konjunksjon,
motsvarande det got. ah, vilket äfter diftång, lång vokal ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
