- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
344

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyrunga-stenen (Erik Brate)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

344 Brate: Fyrungastenen.

Sammanhanget mellan hakufo ock hugga förhåller sig
enligt min uppfattning på följande sätt. Värbet hugga
tillhör som bekannt de först av Holzmann, Ad. Gr. I, 109
påpekade fallen med urjerm. ’sjärpning’ av w, grundfårm *hawwan
Kluge, Grundriss I 334, vilken sjärpning östjermanskt
utvecklar sig, kannsje närmast till po ock därpå 55*0, men
slutligen till ggw, Noreen, Grundriss I, 458. 462. Kluge anser
orsaken till denna sjärpning av j ock w vara indoeur.
betoning av den föregående karta vokalen ock anför som bevis
"got. iddja ’er ging’ aus ijje(ð) = skr. á-yát ’er ging’: got.
daddja aus *dajjö = skr. dkáyámi] mit got. Iwaddjë ’zweier’
vgl. skr. dváyós", men anför ock avvikande meningars
literatur. I Bezzenbergers Beitr. XIII, 53 påpekas ur färöiskan
en del paraläller t. eks. figgja ’hata’ isl. fjä} got. fijan, vilka
stödja Kluges förklaring. Då en dylik utveckling sålunda
åtminstone i tvänne fall försiggått på jermanskt
språkområde, är det i sig icke otänkbart, att den ytterligare där
kann anträffas. Ock det synes mig, att icke blått hakuþo
utan alla äller åtminstone många av de fall, som nu
uppföras under rubriken, att "före w tyckes stundom ett k
in-sjutet" (Noreen, Urjerm. judlära s. 105, Abriss d. urg. lautl.
8. 167, äfter Bugge, Beitr. XIII, 515, som där antar en
övergång w till k)y skulle erhålla en god förklaring jenom
antagandet, att en dylik utveckling ägt rum i urjermansk
tid före avslutningen av judskridningen, vars antagligen
sista akt lät den antagna utvecklingens g övergå till k,
liksom åyQÓg motsvaras av got. akrs. Det är motsvarigheter
sådana som "skr. dëvuy gr. darjQ (*daiuDér\ lat. Uvir : ags.
tácor, fht. zeihhur ’svåger’; lat. navis, gr. vada : isl. npkkve,
ags. naca, fht. nahha ’båt’; got. speiwan, fs. fht. ags. spiwan
’spy’ : got. spai(s)kuldr, fht. speihhila ’spått’, t. spucken
’spätta’; skr. pivä, gr. jdov ’fet’ : isl. spik, ags. spic, fht.
speech ’späck’" (Noreen, Urj. judl. s. 106), som det här
jäller att förklara, till vilka ock synes kunna läggas skr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free