- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
389

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: W. Streitberg, Urgermanische grammatik (C. C. Uhlenbeck) - Tillägg och rättelser till Arkiv XIV. 1—46, 136—194 (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hëllquat: Tillägg g. rättelser till Arkiv XTF« 1~~46, 136-194 S89

teag in die indog. kutlehre zn empfehlen ist, so führt die
flexi-onsldbre åen leser zugleich in die wichtigste» morphologischen
probleme der Ursprache ein. So gewährt die be&prechtmg der
«-stämme (s. 198 f.) einen einblick in die bekannte theorie J.
Schmidt’s über die plaralbildungen der neutra und enthält der
abschnitt über das verbum auch aligemeine erörtenmgen über
actionsart und zeitstufe und über die weise, worauf diese ansehau»
ungsdifferenzen im Indog. ihren sprachlichen aasdruck gefunden
haben (s. 276 ff.).

Dieses wenige wird genügen. Einer kurzen anzeige darf man
ja... nicht die anforderung stellen, dass sie alle Vorzüge des buehes
gleichmässig würdige» und der leser wird auch so den. eindmek
bekommen haben, dass Streitberg*8 Urgerra. grammatik ein
unentbehrliches handbuch ist. Schon der namen des Verfassers
macht für jeden, dem die jüngste Sprachforschung nicht unbekannt
geblieben ’ist, den hohen wissenschaftlichen wert seiner arbeit
selbstverständlich.

Amsterdam Mai 1897. C. C. Uhlenbeck.

*



Tillägg och rättelser till Arkiv XIV. 1—46, 136—194.



Till s. 5 r. t(> nfr,: p& den hur anförda härledningen af sv. babbla
måste jag fortfarande hålla trots döt forslag till etymologisk tolkning af
detta ord, som framställts af O. v. Friesen Germ. mediagominatoraa b, 22
följ. Utrymmet förbjuder att ing& på närmare detaljer. Det må blott
anmärkas, att sv. dial, halbe ’gosse* och túgt. b abbé ?pappa% som F. anför
såsom stöd för postulerande af det nrgerrn. nonien, af hvilket sv. babbla
skulle vara en afledning, med all sannolikhet böra betraktas som
särspråk-ligt uppkomna, från barnspråket härrörande ord, hvilka sinsemellan äro lika
litet "besläktade1* som t. ex. got. åtta och gr. ärra (se för öfrigt Uhlenbeek Et.
Wbeh), t. babe ’pojke1 och pl, buben ’mammae (jfr dock Friesen anf, afh.
s. 28), sv. diall. datte ’bröstvårta* oeh de af Bietz s. 86 anf. likbötydande
orden, gotl. tnamine ’spene’ och det likbetydande lat. mamma ’). sv, diall.
pappe ’bröstvårta* oeh sv. pappa eller som ilertalet af de ord, som anföras
af Q. Meyer IF Yl. 109, många andra att förtiga. — till s, 6 r. 18 is fr.:
hänvisningarna till § 5 utgå*). — till s. 7 bör läggas: af sv* diall, bjäffa,
’skälla o. å: på -«: (a. n.sv, o.) sv. diall. bjäfsa ds. s, $U m. fl« Nom* dep.:
bßäfs n. Bz. — till s. 8: no. blikta osv, bar en direkt motsvarighet i ags,

*) Ätt dock detta själft är ett "h&rnord" oeh ej meå Fick, Osthoff
och. senast Froehde Be««. Beitr. XXI. 193 bör föras till gr. /ta£<óg, kan på

grund af de många parallellerna i andra språk ej betviiks.

*) Denna paragraf, där meningen var att meddela en öfversikt af de
verb på 4\ -I osv., som icke föllo inom afhandlingens ram, har af
utrym-messkäl måst utelämnas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free