- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femtonde Bandet. Ny följd. Elfte Bandet. 1899 /
161

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till tolkning ock belysning av skalde- ock edda-dikter, forts. (Elis Wadstein)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wadstein: Tolkning av dikter. 161

st. f. i sinne. Exempel på andra dylika konstruktioner utan
preposition äro: öfellr avstan... spxom ok suerpom, V9I0SP9’
36; sitia slimusetri] hann var vistum á Gilsbakka etc. (se
Lund anf. st.). En liknande dativ föreligger i det följande
hende hàgre "på högra sidan"; jfr de bekanta uttrycken
(hi-ncmi) hégra megen "på högra sidan" samt särskilt annarre
hende "å andra sidan".

Strof 46.

Andra värsen här skulle enligt de senaste
Eddautgi-varna (F. Jonsson, Sijmons) lyda:

at eno gamla Griallarhorne.

Även Bugge har i N. Fkv. s. 8 gamla, men förklarar
s. 391 i noterna, att han nu föredrager en annan läsart:
Cod. reg. galla. Då ett gallr "sonorus, stridulus, clangens"
(Egils8on) även är belagt i Hausttyng, då inga formella
betänkligheter finnas mot ett dylikt ord (det förhåller sig till
gella = ballr : bella, vallr : velta\ jfr ock no. ock sv.
gäll-skrika "skrika gällt") ock då slutligen ordet passar utmärkt
här såsom epitet till Giallarhorn (alltså "det gällt ljudande
gjallarhornet"; jfr det följande "h£tt blæss Heimdallr") torde
också intet skäl finnas att här kassera Cod. regii läsart.
Varianten gamla kan bero på invärkan från aldna, epitet till
Yggdrasell i nästa strof.

VI.
Till Hymeskuipa.
Strof 31.
Epitetet kostmópr, som här tillägges Hymer, skulle
enligt den gängse tolkningen betyda "mattrött, trött efter
maten". Detta passar emellertid föga i sammanhanget (Gering
sätter också i sitt glossar frågetecken för denna
översättning). Jag anser kostmopr i stället här betyda "sinnad att
pröva, prövelysten"; jfr kostr "prov", kosta "pröva" ock
-rnoàr i sorg-móðr, polen-móðr (= "sinnad", till mtår} egentl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1899/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free