Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till tolkning ock belysning av skalde- ock edda-dikter, forts. (Elis Wadstein)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadstein: Tolkning av dikter. 163
ex vear hverian vél fcolo drecca
œldr at $gif eitt hœrmeitiþ.
Detta utgör ett av de dunklaste ställena i Eddan.
Enligt de hittills framstälda tolkningsförsöken skulle det till
hverian hörande substantivet vara det sista ordet i strofen,
vilket man då på olika sätt sökt förklara. Egilsson
uppställer ett *hgrmeitipr "linisecium (Aprr, rneita), pro tempore
autumnali". Denna tolkning faller icke blott på den
omständigheten att en bildning *meitipr "skärande" till meita
"skära" skulle vara alldeles utan analogi (jfr Lüning, Die
Edda, s. 196, Bugge i Aarb. 1869 s. 260), utan redan därför,
att linet icke brukar skördas genom att skäras, utan genom
uppryckning. Egilssons tolkning har därför med skäl
betvivlats. Gering har i första upplagan av sitt glossar satt
två frågetecken för densamma. Bugge har i Aarb. 1869 s.
269 f. föreslagit en ändring av eitt hwrmeitip till
eitr-orm-meipe "etterormdödaren" = "vintern" (vilket akcepterats av F.
Jonsson i dennes Edda-edition s. 52, 120). Sijmons, som
avböjer (Edda s. 121) denna Bugges "föga övertygande"
kon-jektur utan att bestämma sig för någon annan, finner stället
förtvivlat; han säger därom: "es scheint geraten, an der
kaum verständlichen stelle . .. nichts zu ändern".
I själva värket måste också varje ändringsförsök, vilket
såsom de hittills gjorda utgår från att substantivet till
hue-rian skulle vara att söka först i sista värsen, a priori vara
orimligt ock ogenomförbart, då ifrågavarande ord omöjligen
kunde ha satts så långt ifrån sitt attribut. Nämda
substantiv måste vara att söka åtminstone inom samma vars?
ock likaså väntar man, att hwrmeitip skall höra samman
med något ord i den vars, i vilket det står.
Nu är också att märka, att det i den här
ifrågavarande halvstrofen finnes ännu ett ord, som gjort svårighet,
nämligen vear. Detta har tolkats såsom "dii". Gering sätter
emellertid i sitt Glossar1 frågetecken härför, ock Vigfusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
