- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femtonde Bandet. Ny följd. Elfte Bandet. 1899 /
235

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om fornnordiska sammansättningar med kortstafvigt verb till första sammansättningsled (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Fnord. sammansättningar. 235

skapker föredraga härledning ur ett verbalabstraktum; jfr
fht scaf ’haustrum’.

Vidare är det icke troligt, att några verbalabstrakta
ingå i de å samma ställe behandlade samsrnaàr och
tams-vpndrj utan här föreligger sannolikt direkt anslutning till
motsvarande verb semja och temja, hvarvid för öfrigt
sammansättningar med första leden slutande på -s inverkat. Isl.
samsmacfr är sålunda med afseende på sin bildning att
jämställa med nsv. spörsmål (: spörja).

Ett annat exempel, som enligt min mening äfven bör
föras hit, är isl. hrunhenda (jämte hryn-), som af Noreen
Sv. etymologier s. 4,.föres till hrynja (jfr hrynjandi liåttr),
utan att han för öfrigt i detalj yttrar sig om första ledens
beskaffenhet

Att nu denna bildningstyp blef så föga lifskraftig, beror
naturligtvis därpå, att på grund af det ljudlagsenliga
ute-blifvandet af omljud i första kompositionsledet detta i litterär
tid icke sattes i förbindelse med den omljudda Infinitiven
eller presensstammen i de kortstafviga ja-verben.

Slutligen må påpekas, att naturligtvis icke heller Falk
förnekar, att i senare tid sammansättningar af det slag,
som enligt min mening förekommer i bardagi osv., bildats i
isl.; jfr särsk. s. 204, där bl. a. dyldukr, lernheyrfrr och letord
anföras. Jag har emellertid här velat i korthet häfda den
uppfattningen, att detta bildningssätt i nordiska språk har
betydligt äldre anor, och att man äfven bland
sammansättningar, hvilkas första led förete oomljudd stamvokal, är
berättigad att i detta första led söka presensstammar till
kortstafviga ,/a-verb. Att dylika äfven kunna förekomma
och verkligen stundom förekomma i sådana bildningar som
det af F. nämnda hulhgttr o. a., där ett verbalabstraktum
står vid sidan, anser jag sålunda själfklart, men i fall som
dessa måste man nöja sig med ett generellt erkännande af
denna möjlighet, då här, i motsats till hvad fallet är med

ABKIY FÜR NORDISK JILOLOGI XV, *Y FÖLJD XI. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1899/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free