- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femtonde Bandet. Ny följd. Elfte Bandet. 1899 /
269

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till tolkningen af skaldekvad (Axel Åkerblom)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bidrag till tolkningen af skaldekvad.



Hausttyng 14, i—4 {Wisén).

Enn of sér es jptna I hellis bpr á hyrjar

6tti lét of sóttan | hang Grjótútia baugi.

Wisén har på traditionellt sätt öfversatt haugr Grjótúna
med "collis ubi Grjótún (i. e. domicilium Rungneri) erat"
och följaktligen Grjótúna Jiaugs (denna läsart i v. 4. har
W. sedermera bestämt sig för, se Carin. N. Gloss. voc. haugr)
hellis bgrr med "gigas in antro montis Grjótúnagardensis
habitans". Att Rungne af skalden skulle betecknas såsom
innevånaren i den grotta, som befinner sig i det berg, på hvilket
den gård är belägen, där han bor, synes emellertid
knappast troligt; en dylik smaklöshet kan ej tillskrifvas en
skald af så äkta poetisk begåfning som Haust^ngs
författare.

Konstruktionen och öfversättningen i Sn. E. III, 21, I,
279 — ótti JQtna lét of sóttan hellis bgr á Grjótúna hang =
"jättarnes skräck uppsökte grottbon på Grjótuns kulle" — är
mera tilltalande. Denna konstruktion är emellertid möjlig
endast under den förutsättningen, att man, såsom på anförda
ställen skett, låter hyrjar baugi såsom bestämning till ett
ute-lämnadt particip hänföras till jgtna Otti. Bäst är naturligtvis,
om en fullgod och poetiskt tillfredsställande tydning kan
finnas utan anlitande af denna utväg, som ju endast i
nödfall bör användas.

Wisén har i C. N. Gloss. voc. Grjótún påpekat, att
detta ord står i st. f. ett äldre Grjót-tún. Uppfattas nu
detta appellativt = "steniga tomter", så betecknar det väl
"stenmark" eller s. k. "urd", Grjót-túna haugr blir =
"stenmarkens, urdens höjd" = "berg", Grj. haugs hellir =
"berggrotta" och Grj. h. hellis bQrr = "berggrottans inbyggare",
en fullkomligt riktig benämning på Rungne. Att i den på
tradition grundade prosaiska framställningen (Sn. E. 1, 272—4)

ABXIV FÖR NORDISK FILOLOOI XVt NT FÖLJD XI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1899/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free