- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femtonde Bandet. Ny följd. Elfte Bandet. 1899 /
273

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till tolkningen af skaldekvad (Axel Åkerblom)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åkerblom: Tolkning af skaldekvad. 273

Hpfudlausn 5:1—4 (Wisén).

Vasa villr städar I of grams gladar

vefr darractar | geirvangsradar.

Wisén tolkar: "spjutets väf (= skölden, i hvilken spjutet
fastnar) var icke villad om sin plats öfver furstens
glänsande spjutfälts-(= sköld-)leder". Finnur Jonsson lämnar i
sin ypperliga behandling af dikten i Egils Saga (udg. for
Samf. til udgiv. af gamm. nord. litt.) ss. 351, 407, 411
oafgjordt, hvad ordet "spjutväf" kan betyda, samt ändrar vv.
3 och 4 till fyr grams glgdum geirvangsrpctum] hans
tolkning blir: "spydvæven var ikke paa urette sted for fyrstens
muntre spydvangsrækker".

Klart är att halfstrofens betydelse beror på hvad
skalden betecknat med vefr darraåar. Att "spjutväfven" ej
gärna kan beteckna en väf, i hvilken spjutet fångas,
synes vara tydligt. Spjutet bör naturligtvis vara en viktig
integrerande del af väfven eller ett verktyg för dess
framställande. Skulle det ej vara möjligt, att skalden med
det dunkla uttrycket åsyftat den väf, som hvarandra
korsande kastspjut bilda? Likasom man talar om ett moln
af kastvapen, skulle det väl låta sig göra att tala om en
väf af spjut. Att darraåar är sg., torde ej vara hinder för
en dylik uppfattning (se bl. a. just i r. 4: geirvangsraäar,
þdr. 6: hóf skotnaära)] man kan ju lika lätt tänka sig bilden
under formen "den väf, som spjutet väfver", som under
formen "den väf, som spjuten väfva". Är ofvannämnda
uppfattning möjligen riktig, så blir tolkningen af halfstrofen
jämförelsevis lätt. Spjutväfven, spjutmolnet var icke vilse
om platsen, d. v. s. förblef stående öfver Eriks
spjutfálts-leder, m. a. o. Eriks härskara omgafs ständigt af ett riktigt
moln af kastvapen. Något enklare och naturligare låter
knappast tänka sig. På detta sätt tolkad, står strofens förra
hälft i den ypperligaste harmoni med den senare: "där de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1899/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free