Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier över fornnordisk vokalisation (Axel Kock) - II. Behandlingen av i vid nasalförlust med ersättningsförlängning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Fnord. vokaligation.
389
Men att Ládéns och Noreens uppfattning är ohållbar,
framgår tydligt även av ordet Ivarr. Även enligt Noreens
uppfattning (Aisl. gramm.2 § 239, 5) har detta namn uppstått
ur ett äldre *Inwarr, ännu äldre *Inu$aiRax. Formen
*In-vMrr reflekteras av det ags., från nordiska språk lånade
In-wœr. Enligt den av mig i Bidrag till svensk etymologi s.
1 ff., Svensk akcent II, 341 framställda regeln har
*Inu-yURax övergått till *Inwaxjt med ö, emedan fortis låg på
förra, semifortia på senare kompositionsleden (en åsikt, som
Noreen; AisL gramm.2 § 57, 4, b delar). Alltså hade
*In-wÜrr fortis på första stavelsen. Utvecklingen *Imväxn >
Ivarr visar således, att vid förlust av n det föregående
korta i blev till l (icke ê), ehuru den på urnord. tid näst
efterföljande stavelsen icke innehöll något i-ljud, och att
denna ljudutveckling inträdde i fortisstavelsen. Alltså
är Noreens antagande, att prep. I (<: in) fått i-ljud (i st f.
£-ljud) i proklitiak ställning, oriktigt. Tvärtom lär oss namnet
*InwüRR > Ivarr alldeles visst, att prep. t uppstått ur iw,
då detta ord hade fortis.
Efter denna, såsom jag vågar tro, avgörande kritik av
Lidéns och Noreens teori, framställer jag min egen
uppfattning.
J-ljudet har framför förlorad nasal behandlats
fullkomligt analogt med w-ljudet i dylik ställning. Således har i
fortisstavelse i-ljudet vid förlust av följande nasal
med ersättningsförlängning övergått till långt i, så
vida icke a-ljud med infortis följde i nästa stavelse,
i hvilket fall i-ljudet övergått till långt ê.
Exempel:
*InwaRR med fortis på penultima har blivit Ivarr.
Prep, i«, uttalad med fortis, har blivit I; *wini$tra1 winstre
till nysv. dial. wister (isl. vistri, för så vitt som denna i isl.
ytterligen sällsynta skrivning icke, såsom Finnur Jonsson i
AUtY VÖa VOBIHfK TU-OtOOI XV, KT FÖLJD «. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
