- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
103

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Folkvisan om konung Didrik och

hans kämpar.

(Forts.)
II. Visans källa’).

Om man läser ett arbete, berörande den germanska
sagokrets, som har till ämne och medelpunkt Didrik af Bern
eller Sigfrid Sigmundsson — Eddans Sigurd Fafnesbane —,
skall man säkert finna, att jämte den norska fidreks saga
äfven de nordiska folkvisorna om dessa sagohjältar anföras
som stöd för den åsikt, som författaren förfäktar. Dessa
visor hafva alltså för den germanska sagoforskningen erhållit
en mycket stor betydelse. Den som åt dem förvärfvat denna
rang, är Grundtvig, som, då han utgaf dem i första bandet
af sitt stora verk Danmarks gamle Folkeviser, uttalade den
bestämda åsikten, att dessa visor direkt härleda sig från
lågtyska, folkvisartade dikter, af hvilka de utgöra
öfversättningar. Mot den grundtvigska meningen uppträdde i början
af 1870-talet den norske historikern G. Storm, hvilken i sin
märkliga skrift Sagnkredsene om Karl den Store og Didrik
af Bern ville betydligt reducera dessa visors värde genom att
påstå, att de väsentligen grundade sig på den svenska
öfversättningen af |>idreks saga. Han uppkallade då mot sig
Grundtvig, som i Tillæg till 4:de bandet af sina Folkeviser
— s. 602 ff. — med skärpa tillbakavisade detta försök att
beröfva visorna den plats, som Grundtvig en gång beredt
dem. Så vidt jag vet, har den "nye norske Teorie", såsom
Grundtvig kallar den stormska uppfattningen, icke vunnit
några anhängare, utan Grundtvigs åsikt är den
allenahär-skande. Åtskilliga yngre forskare hafva till och med med led-

*) Utgjorde ämne för ett föredrag vid Filologmötet i Kristiania 1898.

ARKIV POK NORDISK FII.OLUOI XVI, NY rÖLJD XII. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free