Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik,
I följande kap. af J>idr. saga säger Omlung, då han
skrytsamt omtalar händelsen: ee batt hann vid lind æina. oe
J)ar til häfda ec hans bællti oc fætil or skilldinum. Den
svenske öfversättaren ansåg, att då öfverenskommelsen om
bedrägeriet gjordes mellan Sigurd och Omlung, borde sättet
fullständigt angifvas, och därför tillade han "mz en skioll
rem", hvarmed han återgaf det följande kapitlets "fætil or
skilldinum", hvaremot han uteslöt detta på det senare stället,
där Omlung redogjorde för sin färd.
14. S. 189: 13 ff.: wideke sagde
–––––Æv thz sigord swen. tha
ær thz giort mz wilia at han
lot binda sik.
sC2 31: Suarade vidrick velanson_,
hommor luin tu far alt mäd tant,
och alt war thet rnæd velie
giort,
orn tu sivort bänt.
Jfr fA 57, fB 89.
3>idr. s. Ef |)ar er Sigurdr sveinn sem ek hygg at vera myni.
|)a er ]}etta gort med vei oc prettum.
Sv. öfversättaren har läst vili {vilja) för vei (list).
Ib. S. 189: 19 ff.: thz fik
sigord see. at wideke kom.
tha — — — wilde (han) ekki
bida widike.
dA. 85: Siuord staar y lunnde,
ocli seer hannd Viderick
riide:
vredt hannd egenn op med rod,
hannd thuorde hannom ey
bundenn biide.
K(Ir. s.: Nv ser Sigvrdr hvar madrenn ridr til hans–––––
oc vill æcki æiga vid |)enna mann.
Utom hvad jag anmärkt vid några af de ställen, som
anförts för att visa öfverensstämmelsen mellan sv. öfvers,
och visan, vill jag om dem alla fälla det omdömet, att
likheten visar sig däruti, att där sv. öfvers, gjort några, låt
vara oväsentliga, afvikelser från J>idr. saga, så att säga smyger
sig visan i uttryckssätt tätt efter öfversättningen. I sådana
fall är det ju föga tänkbart, att någon afskrifvare insatt
dessa uttryck, hämtade från visan, uti den sv. öfvers., såsom
Grundtvigs teori förutsätter. Betraktar jag vidare visan i
sin helhet uti dess förhållande till sagan, så framställer sig
för mig den frågan: kunna de många, stundom ordagranna
öfverensstämmelserna mellan dessa förklaras enligt den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
