Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Klocknoff: Folkvisan om k. Didrik.
ofta förekommande Yidike. Det sistnämnda motsvaras i
visan af Yidrik, hvilken namnform är konstant och troligen
uppstått, då visan diktades. Om nu verkligen några
namnformer upptagits i sv. öfvers, från visan, kan man med skäl
fråga, hvarföre icke äfven namnet Vidrik tagits till heders,
som var det mest bekanta. För mig ställer sig saken så,
att sv. öfvers:s Yidike i visan ändrats till Vidrik. Bland
namnen spelar Brand Vidfärling en stor roll. Grundtvig
säger, DgF. IY 594, det vara en "saa simpel en Sandhed7’, att
då en visuppteckning har Brand Hr. Vifferling — att märka
i visan om Didrik i Birtingsland, DgF. 8 — så är detta en
på dansk botten skedd omkastning af stafvelserna i
Her-brandy och Brand har sedan från visan öfvergått till sv.
öfvers. Men för mig ställer sig saken så, att "Hr.77 i n:o 8
ej har något att göra med förra hälften af namnet Her~
brand, utan är analogt med Hr. i 77Gynter Hr. Gernaffl77,
770tte Hr. Angeltu77, "Yidrik Hr. Stagesson77 o. d. Att
Yid-färling är det stående tillnamnet i sv. öfvers., äfven där
norska sagan saknar det, bevisar intet för Grundtvigs teori,
ty öfversättaren kände till det från J)idr. s. kap. 171 och 182,
och han visar sig äga förkärlek för tillnamn, hvarför han
skapar sådana, där källorna sakna dem. När en person
första gången förekommer, förses han gärna med tillnamn,
så Brandy kap. 132 — ej på motsvarande ställe i |>idr.
saga —; så Fasholt, som införes med tillnamnet hin stolte
—-i |>idr. saga först längre fram, så Folker, som erhållit det
direkt från tyskan upptagna tillnamnet spelman. Heime
kallas — dock ej första gången — den grymme eller den
högmodige eller de kleine^ de två första hämtade från hans
karakteristik i kap. 14: 18: grymmer oe hogmoduger (|>idr.
s.: grimmr oc haräudigr), det sista af tysk upprinnelse. I
|>idr. s. har han endast tillnamnet mikillatij kap. 174.
Ett namn i visan skulle kunna vara ett verkligt stöd
för Grundtvigs teori, nämligen det i dBa, dBb, dBc före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
