- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
166

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

Bråte: Gubbe ock gumma.

fatta -6- som en afledning, betecknande smeknamn
(Hellquist, Arkiv VII, s. 153 f.), vilken väl ock bort heta *gubbse.

Ejäntligen ålåge det mig nu att visa, huru sin kunnat
kamma att brukas, där man ejäntligen väntar påssesiva for
första ock andra personen. Från denna bevisningssjyldighet
befria mig dåck några likartade fall, som klarligen visa
samma utveckling.

En synnerligen bestyrkande paraläll anför Rietz Ordb.
öfver sv. allmogespr. från Närike: far sin m. lille, söte far.
"Tala ve farsin vår", svarar hustrun, när grannen begär låna
något av henne. Det andra fallet är de bekanta stockholmska
vulg. far*sa2 ’far’ ock mor*sa2 ’mor’, åftast i best. farm t. eks.
Sv. landsm. I, s. 617, 621, vilka utan tvivel äro att härleda
från far sin, mor sin] mor* san2 som fått sin ändelse efter
det naturliga tjönets krav, har äfter sitt mönster ombildat
far3san2. Rietz anför ock "morsa f. 1) söta mor Vg. 2)
husmoder Sdm". Ett tredje fall är det papkpsn ock mamémsn,
naturligtvis av pappa sin, mamma sin, som förekåmmer
åtminstone i Skåne ock enligt uppgift av en min medlärare,
skåning till börden, lär användas av makar om ock till
varandra. Genom dessa paraläller synes mig min förklaring av
gubbisen som gubbe sin hava blivit i hög grad sannolik.

Av alla härledare av ordet gubbe synes mig Norelius,
Arkiv I, s. 220 hava varit inne på den riktigaste tankegången,
ty min mening är liksom hans, att gubbe uppkåmmit ur
sammanställningen god bonde. Som en stödjande paraläll
vill jag jenast anföra det engelska sitat, som hos mig
föranledde denna tanke. I The Gentleman’s Magazine 1893,
s. 346 står om James IV i Skotland († 1513): "He was
fond of travelling about the country unattended styling
him-self the Goodman (or tenant) of Ballingiech", vilket visar
sammanställningen good man utvecklad till uttryck för ett
nytt begrepp. Denna sammanställning har ock i vårt land
undergått en liknande betydelseutveckling; så förekåmma i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free