- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
180

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

Hjelmqvist: Gös.

tienare min Jungfru; Br tienarinna war swaret; Här vppå blef
Karlen ståndande så när en half timma, vtan at de talte et ord
med hwarannan widare. Han såg på henne, och hon åter på honom:
Han teg stilla, och det goda Fruntimret wiste heller intet hwar
om Herren behagade tala.

Jag wardt der öfwer på mitt sätt rätt bekymrad, och sade
wid mig sielf: Börja då som alla andra dumma giösar at tala om
wäderleken, säg, i går regnade det, i dag skiner Solen".
Com-plimeut-Bok 150 (1741; öfversättning från tyskan af J.
Ehren-ström).

I de språkprof, som anförts, begagnas gös 1. göser (hos
Cederhielm) som ett förklenande ord om människor.
(Exemplet från Livin är dock i detta hänseende ej fullt klart).

Hurudan var då den beskaffad, som kunde kallas gös?

Exemplet från Kolmodin visar oss gös användt om den
personifikation af en "luste-syn", som jämföres med den
ka-naneiske fältherren. Denna gös kallas skadlig, men detta
säger oss mycket litet om ordets betydelse. Blott så mycket
är klart, att det brukas som en förklenande personbeteckning.

Språkprofvet från Cederhielm låter oss se, att göser (här
har alltså gös det förklenande tillägget -er) varit en, som
icke var vitter \ han sättes ju i motsats till vittert folch. (I
det följande talas det om "åsnan klädd i guld"). Gösen
betecknar här den obildade, möjl. med bibetydelsen af dumhet.

Hos Ehrenström och Livin får gösen tilläggsordet dum:
"dumma giösar" 1. "gösar", alltså samma attribut som hos
Dahlgren.

Det Thorildska exemplet är däremot ej så upplysande;
attributet rik syftar troligen ej på någon väsentlig egenskap
hos gösen] motsatsen till de tappra soldaterna, "Kungens
Knösar", som våga lif och blod med stort arbete, tyckes tyda

Prof. Kock påpekar, att förbindelsen "gemen göser, A despicable fellow
miscreant, a vile wretch" förekommer hos Serenius, Sv. eng. Ordbok (1741;
under gemen). — Samma uttryck påträffas redan i Serenii Eng. sv. Ordb.
(1734, äfven i 1757 års uppl.) såsom Öfversättning af "a base fellow* och
"miscreant". Tyckes betyda "simpel, usel karl", "lurk".

Not vid korrekturläsningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free