- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
183

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjelmqvist: Gös.

183

liga skäl genom anförandet af analogier till den ifrågasatta
betydelseutvecklingen hos fisknamnet gös.

För folkfantasien äro fiskarna dumma djur. Fisken,
säger Vischer, "erinnert nämlich durchaus im ersten Anblick
an einen Menschen, der in stumpfer, stierer Verwunderung
die Augen aufreissf (Æsthetik 2: 130). I engelskan säger
man "as dull as a fish" (se exempel hos Murray). Ja i
italienskan lär nuovo pesce kunna betyda en dum människa (Se
A. De Gubernatis, Die Thiere in der indogermanischen
My-thologie 600 (1874)).

Men äfven enskilda fiskar gälla såsom dumhetens
representanter. I de nordiska språken är detta fallet med
torsken och flundran. För jämförelses skull vill jag här
meddela några notiser om den bildliga användningen af dessas
namn *).

Det äldsta svenska litteraturexempel jag känner på bildlig
användning af torskens namn är från 1844: "En dum torsk".
E. Carlén, Pål Varning 60. Vidare märkes: "Du är då en
riktig torsk, som inte begriper den minsta skämtsamhet!"
Dens., Ett köpmanshus i skärgården 2: 30 (1860). Se också
Backman, F. Reuter, Lifvet på landet 2: 315 (1870).

Se om Torsk eller Tosk i bet. "dumskalle" uti danskan
och norskan Molbechs och Aasens ordböcker.

Aasen förmodar, att torsken betraktas såsom dum,
emedan den så lätt fångas. Han tillgriper alltså samma
förklaring, som Ihre använder med afseende på gösen.
Sannolikare förefaller dock, att torskens utstående, stirrande ögon,
som erinra om en slö människas stirrande blick, varit
anledningen till hans rykte för dumhet.

Att i norskan torsk (vanligen tosk) blifvit ett så
allmänt okvädinsord till den, som man tycker bära sig dumt
åt — vida allmännare än motsvarande ord i svenskan —

’) Några af de i det följande anförda språkprof ven äro hämtade från
Svenska Akademiens samlingar.

ARKIV POR NOBDISK FILOLOGI XVI, NT FÖLJD XII. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free