- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
184

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184 Hjelmqvist: Gös.

beror nog delvis på anslutning till tosse, tosset, "tosing, tosig".

Att flundran gäller såsom dum, finner man t. ex. af

ett bekant ställe i Fru Lenngrens Porträtterna. Hennes nåd

säger om Susanna:

"Och fast ej denna dumma flundran

Förstår en fin conversation,

S& ftr min tunga en motion,

Och detta stackars våp skall falla i förundran".

Skaldeförsök (2:dra uppl.) 85 (1796).

Bin dumma flundra är ännu i dag ett ej ovanligt
smä-detilltal. Jämför att flundra förekommer som okvädinsord i
skånskan. Se Wranér, Gårafolk 148 (1885).

I danskan är "en stor Flynder" liktydigt med "en dum,
uvidende, taabelig Person". Se Molbech. Flynder är ett
något lindrigare glåpord än Torsk att döma af P. E.
Mullers uttalande: "Flynder kunne Kammerater kalde hinanden
i Hverdagstalen- Torsk bruges ikke letteligen uden som
Skieldsord". Dansk Synonymik (2 uppl.) 391 (1 uppl. 1829).

Flundrans förmenta dumhet har nog bidragit till
uppkomsten af det kända skämtrimmet

Jag undrar,

saJ flundran,

om gäddan är fisk 1).

De anförda verserna tyckas ju ge vid handen, att
flundran ej blott är dum, utan också inbilsk. Måhända har just
detta rimmeri, som nog varit vida kändt, gifvit anledningen
till, att Jolin i Smädeskrifvaren s. 54 (1863) använder
uttrycket "en högfärdig flundra" om en högfärdig person.

I förbigående må påpekas, att äfven flundrans platta
kroppsform spelar en roll i bildspråket2).

Livin, Kyrkostötoschopia s. 16 (1781) säger "tunner som
en flundra". Hos Mathilda Roos förekommer följande ut-

*) Se "Sa’ han och sa’ hon", 54 (1890) och Lind i Landsm. XI. 2: 29.

2) Flundra betyder ju sannolikt den platta fisken. Se Hellquist,
Ety-mologische Bemerkungen III, Bens., Anmärkningar om några nordiska och
västgermanska djurnamn 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free