- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
188

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188 Hjelmqvist: Gös.

Häraf göres troligt, att, om, som jag förmodar, det af
Magnusson antecknade jœser är samma ord som det af Kolmodin
m. fl. använda, detta ej gärna kan vara identiskt med
fisknamnet (att det fryksdalska jœser lånats i denna form från
annan dialekt, är föga rimligt).

På grund af nu påpekade omständigheter anser jag ej
osannolikt, att det sammanknippande af "en dummer gös"
och Lucioperca, som första gången påträffas i Posten 1768
och sedan återfinnes hos Ihre, Törneros *), Ekström, vållats
af ett missförstånd: gös som förklenande personbeteckning och
såsom fisknamn ha i så fall ursprungligen intet med
hvarandra att skaffa. Att ett sådant missförstånd kunde
uppkomma, är lätt förklarligt på grund af det rykte för dumhet,
som tillkommer fiskar i allmänhet. Analogien från torsk och
flundra har möjligen spelat en roll. Skulle det visa sig, att
det gös, som ursprungligen låg till grund för
personbeteckningen, varit ett mindre vanligt eller mindre kändt ord, blir
missförståndet ännu förklarligare.

Enligt min mening har man sannolikt att söka
upphofvet till uttrycket "en dummer gös" i ett ord, som
visserligen till formen sammanfaller med fisknamnet, men har en
helt annan betydelse och härstamning. Jag syftar på det
gös, som tillhör bergverksterminologien (jfr Uppfinningarnas
bok 4: 89 (1873)).

Gösar benämnas ännu i dag de stora (vanligen 3 à 4
meter långa) tackjärnsstycken eller järntackor, som också
bära namnet galtar. Dessa omsmältas sedan för att dels
användas till gjutning, dels "färskas till stångjärn" 2).

*) "Dum som en gösn hos Törneros beror möjligen just på "en
dummer gös" hos Dahlgren.

3) I svenskan finnas ännu två ord med formen gös: 1) namnet på en
mindre flagg (tyskans gösch) 2) benämning på humlestjälk skott (Se t.
ex-Landtbruksakademiens handlingar och tidskrift 1880, s. 45). Detta senare ords
härkomst är, så vidt jag vet, obekant. Dessutom märkes dialekternas Hös-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free