- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
194

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

v. Friesen: Till tolkn. af Time-stenen.

Jag öfvergår därefter till witada-, ordets första
kompositionsled. Bugge har *) sammanställt detta med got. Witop
n. evöjuog% fht. wizzot etc. ’Lov’, som — enligt honom —
har en ursprunglig betydelse ’Indstiftelse, Anordning’, och
hänvisar härvid specielt till got. drauhti-witop ’ör^are/a’;
wi-tada-h(a)laiSan skall betyda ’kamrat’, fvn. lagsma&r. Här
möter en fonetisk svårighet: ett got. witop måste på
Tunestenen motsvaras af ett *witöda-,) jfr Tunestenen, sid. b. prijöR
= got. *prijos. Detta föranleder Bugge att numera anse
witada- formelt beslägtadt, men ej etymologiskt identiskt
med got. witop] witafra- har uppstått ur witêfta-, jfr got
fáhêds 2). Något substantiv *wité(?a- är dock icke kändt från
något germanskt språk 3). Däremot är ptc. fvn. vita&r
’anvisad, bestämd’ sannolikt uppkommet ur denna grundform.
Ej häller är ens hos witop etc. någonstädes en betydelse
’lag, samfund, korporation’ funnen.

Dessa omständigheter göra Bugges lika skarpsinniga som
fyndiga förklaring icke så litet osäker, om också icke direkt
omöjlig. Jag skall därför nedan tillåta mig att framställa
ett annat försök till tolkning, vid hvilket de ofvan
framhållna svårigheterna icke låda.

Ordet witadah(a)laiban supplerar jag [-wita[n]da-h(a)-lai8an.-] {+wita[n]da-h(a)-
lai8an.+} På samma sätt utelemnas i urnordisk skrift n framför
d å Tjurköbrakteaten: kunimu[n]diUj Torvikstenen: Zö[n]efø
o. flst.4). witanda-hlaiftan är ett kompositum, där första leden
är ett pres. participium och den andra en n-stam, afledd af
urg. *hlaida-, fvn. hleifr, got. hlaifs. Kompositionsledens
-a-är hos ett pres. ptc. regelbundet, då enl. Bugge Ark. IV, 139
denna verbalform i nord. språk ursprungligen böjdes som

x) Tskt f. Phil. VII, 227 ff. 2) Jfr Burg Runeninschr. s. 128. ») Nndl.
wet f., som Möller P. B. B. VII, 878 återför p& ett *witada} bör snarare
med Franck Et. Wb. återföras på ett flfr. *witodJ identiskt med fsa. witut,
fht. wizzot etc. *) Wimmer Runenschr. s. 224 och Bugge Norges Indskr. s.
58, s. 185, s. 278 m. fl. ställen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free