Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. Friesen: Till tolkn. af Tune-stenen. 1Ö7
brøp Upl. L. o. SM. och vera a braupi mans Guta L., nno.
dial. brandtenar ’Medtjener, en som tjener i samme Huus’
Aasen. Jag erinrar här slutligen om nht. Brotherr ’herus,
der seinen Leuten Brot giebt’ D. Wb. — Det är en
möjlighet, att ett till ags. hlöford direkt svarande fvn. hleiforcfr
en gång funnits. I S. E. II, 555 förekommer nämligen ett
Uetfrutfr som Odinsheiti. Enligt Egilsson skall ordet
egentligen betyda ’consumtor liborum’, där ’consumtor’ uttryckes
med ru&r, hvilket = roftr, rioftr, hritär. Verbet hriocfa och
dess afledningar kunna emellertid ej brukas i nämda
betydelse, och efter hvad vi känna om de gamle gudarne, synes
en kenning som ’brödets bortrödjare ("utrotare")’ betydligt bättre
passa på Tor, hvilken ju — som bekant — kunde i den
vägen prestera ganska aktningsbjudande saker, hleifru&r
fattar jag som en folketymologisk omtydning af hleifor&r
efter de talrika Odensnamnen på -uftr som DQrru&r,
Gei-gu&r, Váfu&r, Rggnu&r etc. Binamnet hleifor&r har
givits Oden såsom den främste af gudarne, såsom värd i
Valhall. Dock bör det icke förtigas, att hleifru&r är åjrag
Aeyájusvov, och att jämte det förekomma i andra handskrifter
former som Hlœfgpr (: urn. hlaiwa ’graf, jfr Valfppr och
Hlœfreyr S. E. II, 472?) S. E. II, 472 och Hlefrvtàr i
Lövåseddan.
Falk har P. B. B. XIV, 42 f. framställt en hypotes för
uppkomsten af komposita som uøngvamdbaugi etc, som om den
vore riktig, skulle göra förekomsten redan på Tunestenen af
ett här ofvan förf&ktadt vitafn]dahlaiSan åtminstone
tvifvelaktig. Falk ser nämligen i dessa bildningar unga
omtyd-ningar af äldre bahu-vrihi’s *sløngvibangi etc. Jämte
hengjand-kiapta ’namen eines riesenweibes’ förekommer i själfva verket
ett hengikiapta ’einen kiefer zum herabhängen habend,
hänge-kiefer’. Detta har af den gamle skalden tydts som ’die den
kiefer hängen lässt’ d. v. s. ’hängande med (under)käken’,
och i öfverensstämmelse med denna tolkning har i st. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>