- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
251

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Nord. spr:s hist.

261

kunna samlas stora massor av i fråga varande okvädinsord.
Här må blott följande nämnas. Om -hoved anmärker F., att
det brukas såsom sista sammansättningsled av "mangfoldige
skælsord eller kælenavne", och han uppräknar s. 656 sp. 1 f.
icke mindre än sjuttiosju (säger 77) dylika: faaréiwved,
klods-hoved, tossehoved etc. etc. En mängd ord på -hals höra hit
såsom bjaldréhals "en som fører højrøstet tale", bjæflehals
"en person som snakker meget, knurrer og skælder meget",
bravlehals "person som snakker højt og meget", brølJials "en
person, et barn, som græder meget", galehals och gjælhals
"skraalhals", hjaldrehals "sladdertaske". Jag nämner vidare
exempelvis gabmund "person som staar og gaber og glor",
bjaldremund "en som fører højrøstet tale" = bjaldrekjæft;
gabflab; bladrekjæbe "en vrøvler", blafkjæbe "en som siger
alt hvad han ved, ei. en som taler grovt til folk", flæbékjæbe
"en person som er grædenem", fløslcjæbe "en person som
græder meget", hjalderkjæbe "sladderhank" \kjæbe "mund, kind"].
F. yttrar om bukse (s. 140 sp. 2): "ordet bruges ... i
sammensætninger som sidste del i en stor mængde udtryk,
kælenavn eller skældsord"; bland exemplen upptagas drallerbukse
"sen person" m. fl.

För att sprida ljus över den frågan, i hvad mån
okvädinsord, utgångna från benämningar på kroppen, kroppsdelar
eller klädesplagg, eller med dylika benämningar till senare
kompositionsled användes i fornspråket, har jag genomsett
orden t. o. m. h- i Karl Ryghs "Norske og islandske
tilnavne fra oldtiden og middelalderen". Visserligen äro
tillnamn och okvädinsord icke identiska begrepp, men hvar och
en, som något tagit reda på de i fornspråket eller i moderna
bygdemål brukliga tillnamnen, känner till fullo, att dessa två
ordkategorier hava synnerligen talrika beröringspunkter, och
att ett och samma ord ofta kan användas både såsom
okvädinsord och såsom tillnamn. Med ganska stor trygghet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free