Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
Kock: Nord. spr.s hist.
kunna vi därför begagna oss av Ryghs samlingar för vårt
ändamål.
Jag anför från Rygh: breipskalli "med bred hovedskalle",
gráskaUi "med graat hoved, d. e. graahaaret", biopaskalli "med
rundt hoved", blQprmkalli, brigparskallig flotskalli, holmskalli
"som er fra en 0 (holme)"; breiphauss "med bred hovedskalle",
hrafnhauss "med ravnehoved d. e. med ravnsort haar",
bun-hauss, hiahnhauss "maaske: en hovedskalle saa haard som en
hjelm"; blákollr "med sort hoved, d. e. haar", hrafnakollr =
hrafnhams, fliopakollr "pigehoved"; munnr (om flera olika
personer. "Oftest hentydes vei til en stor, styg mund,
undertiden maaske til graadighed"), gullmunnr "guldmund",
gapa-munnr "som gaber med munden 1. sladrer", holmunnr "som
har et hul i munden"; gráfeldarmuli "som har tykt, graat
skjeg omkring munden", bannamuli "grov mund" (jmf. bann
"forbandelse", banna "udskjelde"); bindinga-triåna "af triöna
"tryne, snude"; blákinn "med mørk kind 1. ansigt", fagrkinn
"fagerkind"; fagrskinn "fagerskind d. e. fager", heliarskinn
"mørk af hudfarve"; magi "mave" (om olika personer),
breip-magi "bredmave", harpmagi "maaske: som er drøi til at spise",
hrismagi "rismage" (jmf. Rygh om detta namn); fotr "fod"
(om flera personer), bláfotr, bljfotr "som er tung paa foden",
digrifåtr "med tyk fod", bégifotr "haltende væsen", folqfotr;
gråbak, flgskubak "maaske: rundrygget", griånbakr; hryggr
"I7g’,J byggvgmb "bygvom"; bukr "krop"; barki "strube",
hol-barki "som har et hul paa struben?"; hals, gullhals
"rigmand"; harpkiaptr — gräfdar, bláhattr, hufa.
Ännu flera exempel skulle kunnat nämnas från det av
mig genomgångna partiet av Ryghs skrift; genom en
granskning av hela hans arbete skulle antalet av de i fråga
varande tillnamnen betydligt ökas. Men det redan anförda torde
vara mera än nog. Den stora överensstämmelsen i betydelse
och bildning mellan dessa tillnamn och de ovan från yngre
nordiska språk nämnda okvädinsorden behöver knappast fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
