- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
256

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256

Kock: Nord. spr:s hist.

Det här behandlade partiet av Hauksbök representerar
en av de norska dialekter, där icke blott det äldre, utan
även det yngre (av ett alltjämt kvarstående u värkade)
tt-omljudet genomförts (se angående w-omljudsförhållandena i
fnorskan Kock i Ark. N. F. VIII, 128 ff.). Vidare är att
beakta, att som bekant enligt vokalharmonien ett ö-ljud (ej
p-ljud) i rotstavelsen fordrar ö-ljud i ändelsen; så t. ex. i
i vårt parti av Hauksbök kono, godo etc.

I full överensstämmelse med att nasaliteten även
annars labialiserat vokalljud eller bidragit till att labialisera
vokalljud, antar jag, att i vårt parti av Hauksbök följande
ljudlag genomförts: ett (genom w-omljud på a uppkommet)
kort p-ljud övergår till ö-ljud, när det efterföljes av
nasal konsonant. Sedan enligt denna regel t. ex. gnnur
blivit onnur, är det fullkomligt i sin ordning, att det fått
ändelsevokalen o (onnor\ liksom andra ord med ö-ljud i
rotstavelsen.

Däremot använder oftru 150, 3; 169, 18 u (icke o)
såsom ändelse-vokal; detta är ock fallet med morgu 150, 14;
153, 2; Mottull 177, 15, och man finner även motu nautur
162, 13 med u i andra stavelsen. Dessa senare ord morgu
etc. visa, att i den dialekt, hvarom här är fråga, vid tiden
för vokalharmoniens genomförande en rotvokal var nasalerad,
blott då den efterföljdes, men däremot icke, då den föregicks
av en nasal konsonant, ty i motsatt fall skulle det hava hetat
*tnorgo etc. liksom det heter onnor etc. Som bekant förloras
även annars nasaliteten tidigare efter än före en nasal
konsonant.

Former sådana som ocfru hava ju uppstått ur äldre
annru med nasal efter rotvokalen. Av ofrru med u (icke o)
i ultima bekräftas, att utvecklingen av dentalt n + r till
ifrar äldre än genomförandet av den fno. vokalharmoni-lagen,
hvilket för övrigt är klart redan därav, att övergången av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free