Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
Kock: Nord. spr:s hist.
men då j Jiaffuen ännu icke genom påvärkan från haffue
ni (j) utbytts mot j haffue. När Bibeln brukar haffue j (icke
haffue ni), har formen ni utbytts mot formen j, emedan den
förra ansågs (liksom den ännu i dag anses) tillhöra blott det
friare samtalsspråket, icke det vårdade skriftspråket.
3. Om ett par pronominal-former.
I reformationsperiodens språk har, såsom känt är,
pro-nominal-böjningen så förenklats, att de fsv. dat-formerna
honom, hœnne fungera både som dativer och som ackusativer,
under det att de gamla ack. hem, håna gått förlorade utom
i de enklitiska formerna -e«, -wa. Blott mycket sällan finner
man i ä. nysv. exempel på den gamla ack. han. Ett dylikt
är dock "lät för Murarna han ["låt. . . honom"] sina
dommen fölla" (Börk: Darius s. 26), och ursprungligen väl även
"Den som skiämmer sig sielff, han ährar ingen annan"
(Grubb: Penu proverbiale2 s. 120), även om i detta ordspråk
han måhända senare missuppfattats som nominativ och därför
bibehållits. Sällsynt är i ä. nysv. även den genom
kompromiss av ack. håna och dat.-gen. hœnne uppkomna ack. henna
(se s. 274).
Även i pl. av pron. then har i reformationsperiodens
språk den forna dativen (them) undanträngt den gamla
ack.-formen {(ha). Inträngandet av dessa dativ-former i ack. hade
börjat redan i fsv.
Jag skall här söka besvara den, så vitt jag känner,
outredda frågan, hvarför dativerna honom, hœnne, (hem ersatte
de gamla ackusativerna, men tvärtom de ursprungliga
acku-sativerna -ett, -na kvarstodo och fingo fungera även som
dativer. I sammanhang därmed skall jag omtala även ett par
andra pronominal-former.
När de nämnda dativerna bliva de segrande formerna, är
detta i strid med den i våra språk vanliga utvecklingen, att
tvärtom det är ackusativerna, som pläga undantränga de gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
