Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Hellquist: Sv. ortnamn.
led anträffas, dock säkerligen intet utom det område, som
ofvan angifvits.
2. Vasa.
Namnet å den frejdade Yasaättens gods Vasa har icke
ännu blifvit etymologiskt förklaradt. Gården är belägen i
Skeptuna socken af Säminghundra härad i Uppland och har
egts af bl. a. riksdrotsen Krister Niklisson, dennes son
Karl Kristersson och dennes söner biskop Kettil och Erik
Karlsson 1).
Man har sväfvat i ovisshet om huruvida den förste
riddaren med "vasen" tagit sitt sköldemärke af gården, eller om
denna fått namn af någon riddare, som fört sådant märke å
sin sköld. Den förstnämnda meningen torde väl nu vara
den allmännast antagna2). Den är ju också a priori den
sannolikaste: gårdnamnet förekommer nämligen äfven i andra
trakter af Sverige, såsom i Yeta socken af Yifolka härad,
%m
Osterg., samt i Sandsjö socken af Yästra härad, Smål. Vasa
i Smål. betecknar ett torpställe och omnämnes i en
handling från 1567 3); jfr äfven nedan. Den härledning jag här
nedan framställer bekräftar, om så skulle behöfvas,
densam-mas riktighet.
Gårdens läge vid den enl. Styffe anf. st. "fordom
vatten-dränkta dalen" mellan sjön Hederviken och Laggaån har
gifvit upphof till dess namn. Ordet synes mig utom allt
tvifvel innehålla samma stam som mht. w ase, fht. waso m.
’fuktig mark’, hvilket äfven som lånord återfinnes i fr. gazon,
men för öfrigt icke är med säkerhet belagdt från annat
germanskt språk4).
*) Styffe Skand. under unionst. s. 280. ») Jfr t. ex. H. Hildebrand Sv.
hist. 2: 241. 3) Aftryckt hos Rääf Ydro h. 1: 317. •) Att som
Grien-berger ZfdA. 89: 1G7 till samma stam föra sv. vasleQ) är naturligtvis
ogörligt, då detta ord som bekant utgår från fsv. v atle. Icke heller har
nämnde förf. rätt, då han af samma germ. bas härleder ags. VÓ8 ooh isl.
v ås: dessa utgå från ett germ. *uans-) hvarom se Hellquist Etymologische
»
Bemerkungen s. IX.
I
>
i
»
i
»
i
»
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
