- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
161

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Till frågan om brytning och nasalvokaler

i fornnordiska språk.

Numera torde man vara allmänt ense om att de
fornnordiska språken hävt två skilda brytningsperioder, en äldre och
en yngre. Under den äldre övergick rotstavelsens e-ljud till
ea7 eu (senare ia\ iu, io) därigenom, att ändelse vokalen a,
resp. u förlorades och i och med detsamma överfördes till
rotstavelsen såsom ett (till en början) kort efterslag efter
e-ljudet, t. ex. * eina r > isl. iafn, fsv. iamn; * er fru > isl. fsv.
iorfi. Under den yngre brytningen utvecklades däremot
rotstavelsens e-ljud till ea, eu (senare ia\ iu, io) genom
inflytande av ett alltjämt i följande stavelse kvarstående a resp.
u, t. ex. *helpa > isl. fsv. hialpa, dat. pl. *bernum > isl. fsv.
biornum.

Emellertid äro andra mycket viktiga frågor inom
brytningsläran, så vitt jag ser, alldeles outredda; detta gäller
sär-skilt läran om o-brytningen.

Man kan med skäl fråga: huru kommer det sig, att isl.
har obruten vokal i infin. och tredje pers. pl. pres. av de
starka verben bera, sker a, stela, fela, nem a, gefa, feta, g eta,
meta, eta, ehuru man enligt den rådande åsikten här väntar
brytning biar a etc.), eftersom a följer i andra stavelsen?
I sitt förtjänstfulla arbete Dansk-norskens lydhistorie 123
försöka Falk och Torp lösa gåtan på följande sätt: "For det
ventede iata har on. kun eta, ligesaa 2 p. nutid etr for *itr
(germ. *etiz). Denne præsensvokal skyldes udjevning efter
infinitiv paa en tid, da denne regelmæssig hed eta, altsaa før den

H

anden brydnings indtræden. Fra præsens er saa vokalen igjen
indkommet i infinitiv." Denna forklaring är dock tydligen
mycket komplicerad, och jag förmodar, att författarna gärna
skulle önska en enklare. I allmänhet är det icke mycket

4RUV FOB MOB DISK FILOLOGI XVII, KT V ÖL JD XIII. IX

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free