- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
165

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytning och nasalvokaler, 165

ligen vid tiden för den samnordiska yngre a-brytningen
na-salititeten i kortstaviga ord (infin. eta), men hade förlorats i
långstaviga ord (infin. * g elda > gialda).

I överensstämmelse med dessa regler har man brytning
så väl i de långstaviga gen. sg. fiarpar, biar nar, hiar t ar,
skial-par, gen. pl. fiarpa, biarna, hiar ta, skialpa av de maskulina
^-stammarna fiorpr etc.; i de långstaviga gen. sg. iarpar,
fiaprar, giarpar etc., gen. pl. iarpa, fiapra, giarpa etc. av de
feminina iorp etc.; i nom. sg. av de fem. n-stammarna bialla,
stiarna etc., efter hvilkas ändelsevokal a ingen nasal på
ur-nord. tid förlorats;

som ock t. 6X« 1 följande långstaviga ord, efter hvilkas
ändelse-vokal a en nasal på urnord. tid bortfallit:

infinit, och 3. pl. pres. av de starka verben gialda,

hialpa, skialfa, biarga, gialla och vanligen skialla; av äldre
* g eldan, *helpan etc.;

maskulina rø-stammar, som ljudlagsenligt fått brytning
i oblika kasus i sg. samt i nom., (gen.) och ack. pl.: bialki,
bialfi "päls", biarki (öknamn), Biar ni, biaxi "anselig, mægtig

mand", fiarski, hialli, hialti (öknamn), hiar ni, hiar ri, hiar si,
hiassi (et fabelagtigt dyr), iafni, iarki, iarpi, kialki "kjæve",
kialki "kjelke", kianni (= kinn), kiappi "gedebuk", kiarni
"smörkärna", kiarni "kärna", siafni (= ’elskhugi’), skialfti,
spialli, stiarfi, "stivkramp?", pialmi, pialfi, nyisl. biarmi "the
beaming or radiance of light". Brytningen inträdde ljudlags-

enligt i obl. kasus i sg. *belka[n] > bialka etc. Aven i gen.
pl. inträdde ljudlagsenligt brytning, men i denna kasus har
på urnord. tid icke någon slutljudande nasal förlorats (jmf.

got. abni).

A har värkat omljud i t. ex. följande kortstaviga ord, i
hvilka ingen nasal konsonant på urnordisk förlorats efter
ändeisens a-ljud: gen. sg. kialar, miapar, gen. pl. kiala av de
maskul. ^-stammarna kiolr, miopr; gen. sg. fiolar, giafar,
spiarar, gen. pl. fiala, giafa, spiara etc. av de femin. ó-stam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free