- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
168

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168 Kock: Brytning och nasalvokaler.

att i de maskul. ^-stammarna brytningsdiftongen ia
synnerligen ofta på analogisk väg infördes även i nom. sg.,
nämligen i sådana ord, där brytning över huvud ljudlagsenligt
uppstód. Detta är ock mycket naturligt, eftersom andra
stavelsen i de allra flästa kasus (gen., dat., ack. sg., nom., gen.1)
ack. pl.) innehöll a-ljud. Då icke desto mindre de nyss
anförda kortstaviga nefiy hnefi, sefi "sinne", sefi "släkting", g er i,
peli sakna brytning, så beror det tydligen därpå, att brytningen
ljudlagsenligt icke inträdde i de kortstaviga *neba[n] etc.

Detta belyses på ett slående sätt av de synonyma orden
sefi och sia f ni ("hugr heitir sefi ok siafni" SE. I, 54015):
det långstaviga siafni har, men det kortstaviga sefi saknar
brytning.

Nu förstår man också, hvarför verbet eta saknar, men
substantivet iata "krubba" har brytning (liksom subst, fiara,
tiara). Infin. eta hette på urnord. tid *etan med nasal
konsonant (jmf. got. itan)j men nom. sg. iata hette fordom *etö
utan nasal konsonant (jmf. got. tuggö, urnord. leþro,
hariso) 2).

Följande ord fordra måhända ett par anmärkningar till
belysning. De synonyma och rotbesläktade isl. hial n. och
skial n. "prat" hava naturligtvis äldre bytning (< *hela, *skela)7
och av dem äro verben Mala, skiala "prata" avledda. I

a

skilda nynorska dialekter förekommer iak n. "isslag" med
äldre brytning (< *eka); av detta ord har isl. iaki "isstycke"
bildats eller har från det lånat brytningen. För övrigt ingår
iaki i flera komposita: iakafgr "løse isstykkers bevægelse",
iakahlaup "broken ice in a river", ny isl. jakaburftur "isdrift";
j aka f er ð "isdrift". Fordom har väl den gamla gen. pL iakna-

*) Om gen. pl. jmf. ovan s. 165.

’) Det kan här tilläggas, att frånvaron av brytning i de isl.
kortstaviga a-stammarna selr "själhund*, melr "grusbacke* delvis beror p&
inflytande fr&n ack. pl., där ändelse vokalen a under den yngre a-brytningen

ännu var nasalerad. I dat. sg. seli och i ack. pl. sela (c *selan(n), selJum*)

inträdde ljudlagsenligt ingen brytning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free