Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Kock: Brytning och nasalvokaler.
I t. ex. följande kortstaviga ord har onasalerat a värkat
omljud: iata "krubba", fiara "ebb", tiara (femin. w-stammar),
iapar "kant", fial "bräde" (med ia från gen. sg. och nom. ack.
pl.; jmf. isl. gen. sg. fialar, pl. fial ar) — nysv. tjära, di al. fjal
"bräde".
I motsats till förhållandet i isl. har fsv. riksspråket,
såsom nämnt, brytning i kortstaviga ord med e + supradentalt
Z, efterföljt av fordom nasalt a, nämligen i de starka verben
stiala *), fiah, nysv. stjäla, även i det svaga nysv. spjäla]
samt i den maskul. w-stammen piali, nysv. tjäle, spjäle2).
Andra kortstaviga ord med nasalt a i ändeisen få, i
överensstämmelse med förhållandet i isl., icke brytning i fsv.
rspråket, t. ex. infin. av starka verb: bæra, skær a, næma (jämte
nimá)y gæwa (jämte giwa), gæta (jämte gita\ mæta, æta —
nysv. bära, skära, mäta, äta] den maskul. w-stammen fsv.
næwi, nsv. näve.
I ett kortstavigt adjektiv sådant som sæwer: siawer
"mild" förklaras den växlande vokalisationen i rotstavelsen
därav, att brytningen ljudlagsenligt uteblev så väl i ack. pl.
mask. sæwa (c *sebanit) och i flera kasus i bestämda formen:
sæwa (< *sei>an) som ock i nom. pl. mask. sœwir, dat. sg. fem.
sæfre etc., under det att brytningen ljudlagsenligt inträdde i
åtskilliga andra former såsom i nom. sg. siawer (äldre brytning,
<r *sebaR)} nom. ack. pl. fem. siawar (yngre brytning) o. s. v.
*) Blott sällan finnes fsv. steela. Det kan hava æ fr&n pres. sg. stæl,
men dess <£-ljud kan måhända ock förklaras därav, att i någon fornsv.
dialekt (liksom fallet var i det normala västnordiska språket) e ljudlagsenligt
icke bröts i ord sådana som stela med supradentalt l. Bet i bygdemål
mötande (t. ex. av Hof från Västergötland anförda) tåle "tjäle" kan hava den
obrutna vokalen från nom. þeli.
3) Det kan tilläggas, att fsv. (i motsats till isl. s el r "själhund*)
merendels har brytning även i sia l (blott sällan sal) "själhund" med supradentalt l.
I ack. pl. sela {<c *selan{n)) *selhanR) inträdde i fsv. ljudlagsenligt brytning
i mötsats till förhållandet i isl. Men dessutom kan brytningsdiftongen i fsv.
sial naturligtvis förklaras genom den äldre brytningen (nom. sg. *sélhaR >
sial etc.) och även genom den yngre brytningen i nom. pl. sialar etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
