- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
187

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytning och nasalvokaler.

187

har Bugge i sin första avhandling om Rökinskriften
(Anti-qvarisk Tidskrift Y [1873] s. 77 noten) framhållit, att i
vissa runinskrifter en föregående nasal framkallat
nasalvokal i ändelser, t. ex. kristn^ men kirua på Frösöstenen i
Jämtland, kuxn$ men rita på Folsbergarstenen i Uppland
(jmf. ock om nasalvokaler i allmänhet Bugge i Arkiv II, 231).

Frågan är emellertid, huru gammal vokalernas
nasa-litet efter nasal konsonant är.

I sin uppsats om nasalvokaler i Arkiv DI, 1 ff. antar
Noreen, att nasalerad vokal alltid använts efter nasal
konsonant i den gamle isl. grammatikerns språk.

Vidare menar Noreen, att nasaleringen av ändelsevokaler
efter nasal konsonant är mycket gammal (han anser den
tydligen vara åtminstone samnordisk). Den skulle hava
bibehållits t. ex. i den gamle isländske grammatikerns språk
(omkring 1140) och i Frösö-inskriften (omkring 1050).
Däremot skulle den hava förlorats redan i Rökinskriften
(omkring 900), när man i denna finner runan, nabnum etc.
utan nasalt a. Denna uppfattning bibehåller han allljämt i

Aschw. gramm. § 128.

Häremot är åtskilligt att invända.

Det är visserligen riktigt, att isländskan i de flästa
avseenden intar en ålderdomligare ståndpunkt än den
samtidiga fornsvenskan. Men lika obestridligt är, att tvärtom
fornsvenskan i vissa avseenden har ålderdomligare drag än
isländskan; jag erinrar exempelvis blott om att det yngre
enkla w-omljudet genomförts i denna senare (dat. pl. handum
> hpndum etc.), men icke i den förra (fsv. handum etc.).

Det vore därför onekligen mycket förvånande, om
Rökstenens språk från omkring år 900, hvad nasalering av
vokaler efter nasal konsonant beträffar, skulle intaga en yngre
ståndpunkt än så väl Frösö-inskriften från omkring 1050 som
ock isländskan från omkring 1140 (den gamle isl.
grammatikerns språk).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free