- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
193

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytning och nasalvokaler. 193

Man finner brytningsdiftongen ia i följande ord och
ordgrupper.

Adverben på -an iafnan, giarnan hava brytning, men de

kunna naturligtvis ytterst lätt hava påvärkats av
motsvarande adjektiv iafn, giarn (jämte adv. giarnan finnes för
övrigt som bekant även giarna). Brytningen kan hava pä
analogisk väg överförts även till adverbet isl. fsv. sialdan, da.
sjælden. Fritzner2 anmärker nämligen riktigt, att
komparativen sialdar och det i åtskilliga komposita (sialdfenginn etc.)
ingående siald- visa, att adv. sialdan bildats av ett en gång
existerande adjektiv *sialdr liksom adv. iafnan av iafn etc.
För övrigt skulle brytningsdiftongen i sialdan även kunna
hava överförts från komp. sialdar, sialdnar och superi,
siald-nast. Då därför fsv. jämte sialdan (siældan) mycket ofta har
sœldan och nysv. använder sällan utan brytning, så är det
möjligt, att brytning icke inträdde i samnord. *seldan. Dock
bör framhållas, att fsv. sældan nysv. sällan ej är bevisande,
eftersom det kan vara ett lågtyskt låneord (mnt. seiden).
Jämte det normala fsv. fiarran (fiærran, nysv. fjärran) finnes
i fsv. även fær r an {færan, færren, f er r on); fno. har en gång
fiæran. Yid sidan av isL fiarri, fsv. fiarre (fiærre) "fjärran"
förekomma stundom fsv. færre, ferra och komp. færme{é)r.
Isl. använder även fiar, fsv. fiær "fjärran". Då færre
säkerligen är den ljudlagsenliga formen, kan æ på analogisk
väg hava överförts till adv. f ær r an, men å andra sidan
kan även fiarran naturligtvis genom analogisk påvärkan ha
fått ia.

Brytningen i fgutn. piafian "dädan" (jämte pepan) talar
för att fno. peðan, fsv. pæpan, nysv. dädan, fda. thæthæn,
nyda. deden innehåller germ. e-ljud; dock är naturen av
rotstavelsens vokal i pæpan icke i allo klar (jmf. Kock i Ark.
N. F. Yll, 122 ff.). Det fgutn. piapan kan naturligtvis hava
fått brytning samtidigt med bera > fgutn. bier a etc., d. v. s.

ARKIV FOR KORDMK FILOLOGI XVII, NY FÖLJD XIII. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free