Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytning och nasalvokaler.
195
ehuru de åtminstone i vissa bygder (Rökstenen, Härened-
etenen) omkring år 900—1000 hava det. Då nu vidare i
yngre nordiska dialekter en föregående vokal blivit nasalerad
först i och med förlusten av en efterföljande nasal (norfran >
noora med nasalt a, boken > *boke med nasalerat e > boka, s.
292), så var utvecklingen följande. I och med förlusten av
slutljudande -n blev på samnord. tid föregående vokal
nasa-lerad; däremot hade vid denna tid åtminstone i
infortis-sta-velse ett kvarstående n-ljud ännu icke gjort den föregående
vokalen nasal *). Alltså blev infin. * g eldan > * gelda, senare
infin. *etan > *ety] därefter förlorades i det långstaviga * g elda
nasaliteten (> gelda), men kvarstod ännu i det kortstaviga
*ety. Ánnu vid denna tid hade det kvarstående -n i *berkan
icke gjort a-ljudet nasalt. Nu inträdde den yngre
a-brytningen; därvid blev gelda > gialda och *berkan > Markan,
emedan orden hade onasalerat a, men *eta med nasalerat a
bröts icke (eta). Först senare fingo ord av typen biarkan
åtminstone i vissa bygder nasalerad ändelsevokal.
Hvilken av dessa två uppfattningar av ord av typen
sialdan: sældan än må vara att föredraga, blir den ovan
å daga lagda ljudlagen, enligt hvilken på samnord. tid blott
onasalerat a värkade brytning, därav naturligtvis oberörd 2).
Såsom resultat av ovanstående undersökningar anser jag
mig kunna anteckna följande:
*) Måhända överfördes nasaliteten till föregående vokal även i ord av
typen * f unsa R ^>füss etc. först i och med förlusten av den nasala konsonanten.
*) Så vitt jag ser, torde det ej kunna visas, att vid den yngre
««-brytningen ändelse vokalens nasalitet spelat någon roll. För en motsatt
uppfattning skulle väl snarast några kortstaviga fem. n-stammar kunna anföras
såsom seta : obl. kasus setu, geta : getu, bera : beru, eta "krubba" (jämte iata):
etu. Emellertid torde e-ljudet i dessa ord ovan s. 170 hava på annat
tillfredsställande sätt förklarats. Däremot har man te-brytning i de
kortstaviga fem. n-stammarna tiara : tioru, fiara :fioru, iara : ioru; ack. pl. av den
mask. «-stammen kiolr heter kiolu. Fsv. har tiughu (c *£egwnw, *te$unR)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
