- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
197

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytning och nasalvokaler.

197

vida ändelsevokalen a pä samnord. tid var nasalerad eller
icke (fg. ieta "äta" etc.).

Även i vissa andra både väst- och östnordiska dialekter
(t. ex. i fornöstgötskan) har brytningen inträtt i större
omfång än i resp. det normala västnordiska och det normala
östnordiska språket.

Om ord av typen isl. sialdan, fsv. sialdan, sældan se

s. 193 f.

*



II. 1. Under en viss samnordisk period hade
ändelsevokalen a, efter hvilken en på urnordisk tid kvarstående nasal
konsonant gått förlorad, mistat sin nasalitet i stavelser med
svag levis (gelda c *géldan\ men bibehöll ännu sin nasalitet
i stavelser med stark levis (eta c *etan).

Få samnordisk tid värkade blott ett onasalerat (ej ett
nasalerat) a yngre brytning {gelda > isl. gialda, nom. sg. *eta
> iata "krubba"; men infin. eta "äta").

Troligen genomfördes den östnordiska brytningen stela >
stiala senare än brytningen gelda > gialda, hvilken finnes
även i det normala västnordiska språket, och troligen
inträdde efter den gemensamt östnordiska brytningen stela >
stiala den i fgutn., dalskan etc. mötande brytningen eta >
iata (ieta) "äta" etc. Brytningen i stiala etc. ävensom
brytningen i iata "äta" etc. inträdde sannolikt, sedan ultima-vo-

*



kalen förlorat sin nasalitet.

2. Infortis-vokaler, föregångna av nasal konsonant (t. ex.
*8terna isl. stiarna) voro på samnordisk tid icke nasalerade.
Förhållandet är detsamma ännu i de älsta danska
inskrifterna med yngre runor (omkring 800) och i Rökinskriften
(omkring 900). Först senare har, åtminstone i vissa bygder,
vokalnasalering i dylik ställning inträtt.

Förhållandet med nasalering av fortis- och
semifortis-vokaler genom föregående nasal konsonant är detsamma, ännu
på Rökstenen t. ex. n&bnum (nafnwn1).

Lund. Axel Kook.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free