- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
280

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

280

Cederschiöld: ’’ þangbrækkn’ \

Dessutom är det naturligtvis icke nödvändigt, att pang
funnits upprepadt i frasens äldsta form. Sannolikt hafva
två formuleringar förekommit, en kortare och en längre:

pang . . . œlla brœkku samt
pang . . . cella pang brœkku.

Försöket att uppspåra det ord, som bortfallit ur formeln,
skall måhända ej ha stora utsikter att lyckas. Ty om detta
ords försvinnande berott därpå, att det blifvit föråldradt och
obegripligt för väst- och östgötarna redan på 1200- ocli
1300-talen, så kan denna omständighet i och för sig knappast
gifva oss någon ledning. Det är därför med stor tvekan,
jag framställer följande spekulationer.

Ordets betydelse torde (jfr ofvan) ha varit "strand"
eller "haf" eller "vatten" eller ock något begrepp, som genom
metafor eller metonymi (synekdoke) kunnat ersätta en af de
nämnda betydelserna.

Angående ordets form har man skäl att förmoda
åtskilliga ljudlikheter med brækku, ty dels blir ordets
försvinnande förklarligare, om det låtit mycket likt brækku och
därför, när det själft blifvit oförstådt, kunnat så att säga
sammansmälta med detta; dels har man rätt att i en fras af
så poetisk färg förutsätta allitteration och kanske äfven
assonans ("hending"); särskildt i den kortare versionen {pang
. . . ælla brækku) torde något slags rim blifva oeftergifligt.

Dessa förutsättningar hafva kommit mig att gissa p&
en (eljest icke uppvisad) svensk motsvarighet till det
forn-västnordiska, i poesi stundom förekommande maskulinet breki,
"bölja" (eg. "brottsjö"? "bränning"?). Af formlerna
iuir pang bræka ælla brækku och
iuir pang bræka ælla pang brækku
skulle då snarast den förra ha gifvit upphof till YGL:s, den
senare till OGL:s versioner, ehuru naturligtvis den senare
(längre) kunnat ligga till grund för båda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free