Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864
864 Kock: Ljudförbindelsen ai w.
(snióvar), sniáva (snióva) äro fullt brukliga i isländskan, och
att enligt Rietz pl. snåiar i betydelsen "snöväder" användes i
Sverge (såsom det vill synas, på Gottland). I adjektiven hade
ju en mängd former a i andra stavelsen, och från dessa
inträngde ia, ia fakultativt till de övriga. Så kvarstod t. ex.
nom. sg. m. míor, under det att ack. sg. m. miowan blev
miawan; senare genom analogi-inflytande nom. sg. m. miár
jämte miór. Som miór : miár förklaras sliór : sliár.
Denna min förklaring bekräftas av subst, frió: fra!.
Under det att det maskulina siór: seir har sidoformen siár,
och det maskulina sniór: snœ’r har sidoformen sniár, så
användes i det neutrala frió : frei ingen sidoform *friá.
Orsaken är den, att blott en enda kasus (gen. pl.) hade
än-delsevokalen a, under det att fyra kasus av sifrr och sniór
använde denna ändelsevokal. Gen. pl. *friawa ensamt kunde
icke på analogisk väg påvärka ordets vokalisation. I
överensstämmelse härmed har man till neutrum hrd "lik" (jmf.
got. hraiwa-) ingen sidoform. Adjektivet friór : frœ’r har
(genom anslutning till substantivet frœ’) icke häller utbildat
någon sidoform * friår1).
Jag övergår till växlingen snior : sno!r etc.
Under det att, såsom ovanstående torde hava visat,
förklaringen av växlingen sniár : sniór etc. är mycket enkel, är
utredningen av växelformerna snœ’r : sniór etc. något mera
komplicerad.
Bland dem som under senare år yttrat sig om upphovet
till diftongen iö är, så vitt jag ser, framför allt Falk (i Ark.
*) I samband med den här p&visade utvecklingen io > ia framför a torde
det förtjena tagas i övervägande, huruvida icke i Tunestenens
witadahalai-ban witada- uppstått ur *witöda- (jmf. got. wiföþ), emedan ö i infortisstavelse
efterföljdes av a i nästa stavelse, witada- och þrijoR p& Tunestenen voro
alltsä i fonetiskt avseende icke likställda. Dock har naturligtvis a i
witada-utvecklats tidigare, än sniowaR blev miawaR etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
