Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864 Kock: Ljudförbindelsen ai w.
dana som gup, helagher etc. skulle vara ett lån, ehuru
naturligtvis genom kristendomena införande dessa och dylika ords
betydelse i väsentlig grad modifierades.
Det got. saiwala har på samnordisk tid böjts nom. ack.
sg. *saiwul: gen. sg. och nom. ack. pl. *saiwlaR, gen. pl.
*saitvla. Enligt de anförda reglerna blev *saiwlaR
ljudlagsenligt *sœiwla,R :> *sæwlaR > *seulaR > *seulaR > siolaR och
på likartat sätt gen. pl. *saiwla till siola. Från de fyra kasus
siolaR, siola har io överförts till nom. ack. sg. siol (ofta skrivet
siul). Ljudlagsenligt blevo emellertid siolaR, siola med a i
ultima senare till sialaR, siala*), och deras vokalisation
återfinnes i det normala fsv. sial, siæl — Nom. ack. sg. *saiwul
blev däremot *säwul, och dess ö-ljud hava vi i isl. fsv.
run. sal. I de mera sällsynta runristade sol, saul återgiva
o, au långt p-ljud; detta har så uppstått, att ä från *säwul
överfördes till gen. sg., nom. ack. pl. (*sætclaR)} gen. pL *(sœwla)
och vid förlust av w i de sålunda uppkomna formerna
*säw-laRy *säwla blev ä på vanligt sätt w-omljutt: splar, spla.
Måhända blev *sä(w)ul även ljudlagsenligt genom kontraktion
till sqI. Emellertid kan ä-ljudet i sal även bero på
inflytande från ags. säwol, säwl, och e-ljudet i det sällsynta fsv.
seel (sel) har snarast överförts från mnt. sele) detta kan ock
(åtminstone delvis) vara fallet med vokalen i de runristade
sil (silu, selu); jmf. dock även nedan s. 370 noten2).
Den ovan givna förklaring av snœ’r, sniór, sial etc.
förutsätter, såsom nämnt, att ljudförbindelsen -aiw- oförändrad
kvarstod i nom. sg. *snaiwR etc. till efter den tid, då än-
*) I anslutning till min förklaring av fsv. fiolda >fialda etc. i Beitr.
XX, 184 ff. antar Noreen Aschw. gramm. § 118, att pl. stolar blivit stalar,
men han ser liksom Brate i siol, stolar ett tyskt l&neord. Josef Beinius
menar däremot i Spr&kvetensk. Sällskapets förhandl. 1897—1900 s. 50 ff., att
ia i fsv. fda. sial skulle bero på att ordet vore ett fornfrisiskt l&n.
*) I det etymologiskt oförklarade isl. séing, sing fsv. sang : siang är
växlingen œ: ta måhända att förklara liksom i stuér: sniár etc., i hvilket
fall ordet kan vara avlett från ett kortare ord *8<&- : *8iä-. Emellertid är
ordets ursprung och historia alldeles dunkel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
