Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38*2 Pipping: Anmälan.
Till prof. Jespersens framställning af fonetikens historia skulle
jag önska foga n&gra anmärkningar rörande Brücke. I likhet med
många andra genetiker ser prof. Jespersen i Brücke den store
föregångsmannen, hvilken för alla tider fastslagit de genetiska
systemens öfverlägsenhet, men ej mäktat genomföra sina egna principer.
Det är en sak som Brückes — jag vet ej om jag skall säga
beundrare eller belackare — glömt att tillbörligen Degrunda, och
det är innebörden af den Brücke’ska bokens titelblad, på hvilket
står skrifvet: "fiir Linguisten und Taubstummenlehrer". I en
framställning för döfstumlärare m&ste läran om ljudens genesis
predo-m in era, äfven om författaren ansäge öfriga företeelser p& språkets
område som minst lika viktiga för normala individer. Orden
"fur Linguisten" kräfva också sin lilla kommentar. Om man känner
till, hvilka tankar flertalet naturforskare hysa om lingvisters
förkunskaper i naturvetenskapliga ämnen, förstår man, att Brücke på
sin framställning lade vissa band, som voro menliga för dess
vetenskaplighet, men gjorde hans arbete mera lättfattligt1). Man
måste enTigt> min mening vara mycket försiktig med att ur Brückes
uppställning af en "fiir Linguisten und Taubstummenlehrer" skrifven
bok draga slutsatser rörande hans ståndpunkt i rent vetenskapliga
frågor.
Men, invändes det, man har att stödja sig ej blott på Brückes
behandling af materialet, utan äfven på direkta uttalanden i
principfrågor.
Det är framför allt Brückes bekanta påstående, att
bokstäf-verna icke vore ljudtecken utan stälhiingstecken, som varit
genetikernas lösen. Det är klart, att ett dylikt förhållande, om det
öf-verhufvudtaget är faktiskt, i hög grad måste underlätta
undervisningen af döfstumma, hvilka vida lättare äro i stånd att
kombinera bokstäfvernas synbilder med talorganens hvilolägen än med
deras rörelser, hvilka endast med hörselns tillhjälp kunna säkert
kontrolleras. Brücke var därför helt enkelt tvungen att starkt
understryka sin mening i denna punkt. Men oaktadt jag för det
latinska alfabetet hyser en vida större respekt än prof! Jespersen3), kan
jag ej inse, att de företeelser, som alfabetets bokstärver anses
af-bilda, eo ipso måste vara de för språkvetenskapsmannen viktigaste.
Med glädje har jag kunnat konstatera, att prof. Jespersen
icke är och kanske aldrig varit en anhängare af den radikala skola,
som jag i anslutning till det ofvan sagda ville kalla
döfstumsfone-tikernas.
Med upprepande af uttalanden, dem han gjort redan år 1884,
framhåller prof. Jespersen8), hurusom språket ej kan blifva till utan
förknippning af följande fem företeelser:
*) Jfr Brückes uttalande, i 2. upplagan, sid. 19.
a) Jfr Fonetik, sid. 70.
’) Sid. 878—875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
