- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
23

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

östergren: Kasusvftksl. i fcv.

28

thins kötzhugnat’, där thins visar, att kötzhugnat ej är att
fatta som kompositum. Särsjilt har det förvånat mig, att
Söderwall ofta uppför som komposita sammanställningar, som
blott träffats en äller par gånger i litteraturen ock då
sär-skrivna, ock stundom även då de på grund av betydelsen synas
bära karaktär av att vara tillfälliga. För min del tror jag
icke, att bruket av sammansättning i fornsvänskan var lika
vanligt som nu, utan att detta bruk småningom gripit allt
mer omkring sig, i sammanhang med att den
bestämnings-lösa jenitiven som attribut alltmer försvunnit Eksempel som
’en guds ängel’, d. v. s. med en obestämd jenitiv imjuten
mällan huvudordet ock ett attribut, äro i nusvänskan
ytterligt sällsynta. För närvarande kan jag ej ärinra mig andra
eksempel än just med ordet guds, vilket kan ha bibehållit
sig därför, att det på sätt och vis är likstält med egennamn;
vid sådana förekomma ännu konstruksjoner som ’detta
Stiern-hielms stordåd’. I andra fall ha vi nu sammansättning t.
eks. ’en hedersgumma’, äller fattas jenitiven som adjektiv, t.
eks. ’en femtonmila skog’, ’en medelålders man’; ofta har den
obestämda jenitiven jivit vika för den bestämda. I folkmålen
är obestämd jen. sg. utom nomina propria överallt mer äller
mindre sällsynt (Se Lundell: De sv. folkmålens frändskaper
s. 35); i Ångermanland ärsättes, enligt Sidenbladh:
Allmogemålet i norra Ångern. § 58, både bestämd ock obestämd

jenitiv av sammansättningar.

I fsv. är konstruksjonen ’en guds ängel’ betydligt
vanligare, vilket inses redan därav, att den där icke är inskränkt
allenast till ställningen efter pronominella ord (så torde det
i regel förhålla sig i nusvänskan), utan även kan förekomma
i fraser som ’thz stadhfösta gudz hws’ MB 1.485, samt av

plurala jenitiver såsom i ’epte allom himna ok thungla gangh’
BiL 478, ja till ock med då dessa ha attribut som ’i forsto

goþra geniinga vpbyrning’ KL 185.

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free