- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
37

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ostergren: Kasus v&ksl. i fsv.

37

Yid jen. jeneris kunde det ord som utmärker måttet, ock
det som uttrycker ämnet, sättas i samma ka&us (Se Schwarz:
Oblika kasus o. prep. i fsv. s. 125 f.). Då jenitiven här är
det äldre uttryckssättet, som vid de yngre lagarnas tid
ut-tränges av det andra, torde man kunna sätta detta i
förbindelse med uppkomsten av ändelselös jenitiv ock antaga, att
i fraser som ’eet markland iordh’ iordh till en början
uppfattades som jenitiv. Liksom Falk-Torp a. arb. s. 49 f. tror
jag alltså, att utvecklingen i nordiska språk sjett utan
inflytande från tyskan, men i motsats mot dem tror jag, att den
tillgått på väsentligen likartat sätt. Spridda tydliga
jeni-tiver bibehålla sig som arkaismer ända intill slutet av
1400-talet. Så har jag antecknat: ’fyra thyni sädh, et spannesädh
mina, oc fyrre las ängxJ DD 3.12 (1378, nyare avskr.;
s-formen av det fem. äng kan bero på avskrivaren, men möjligt
är ju även, att formen är från 1378), ’hundradhe markr
silvers’ KS 34, ’thry ilätä miöls’ (tria canistra farinæ) MB 1

(Cod. B).549. Cod. A har här den nyare konstruksjonen ’thry
ilätis kar mz miöl’, ’fám lewa brödz’ MB 1.90, ’aff fám lewom
brödhz’ ib. ib., ’nittan vaghir guldz’ Bir 3.432, ’hundradha

mark silffs’ Karl Magnus 287, ’YII l\2 löduger mark silffs’
FH 3.99 (1447), ’hundrada mark sölffs’ RK 1.1219, ’trätighi
wiku sioos’ Sju vise mästare (Cod. B) 215, där formen utan
jenitivmärke sedermera utvecklats till ett kompositum
wecku-sjö (Se Kock: Fsv. Ljudl. 455 not.). Ännu 1511 träffas
jenitiv av denna art, men av ett latinskt ord, som står som
attribut till ett svänskt, nämligen ’j [1] karp siliginis’ BtFH

1.359. Dylika språkblandningar synas rätt ofta vid denna
konstruksjon förekomma i diplåmen, ock då därvid
naturligtvis jenitiv användes, torde detta bruk haft en viss
betydelse för kvardröjandet av de motsvarande svänska formerna.
Numera är som bekant jenitiven här fullkomligt
tillbaka-trängd, liksom överhuvud varje efterstäld jenitiv.
Sammanställningar i nusvänskan, som peka tillbaka på äldre jenitiv-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free