- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
38

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

Ostergren: Kasus v&ksl. i fsv. 47

förhållande, äro även sådana som ’annandag jul’, ’tredjedag
jul’, ’annandag påsk’ o. s. v., likaså troligen ’fyra skålpund
svänsk vikt’, ’tre kronor svänska pänningar’ ock dylika. Vid
det sista torde det emällertid numer vara åtminstone lika van*
ligt att begangna omskrivning med i. Uttrycket ’i morgon
dag’ torde likaledes återgå på äldre jenitiv; man kan
jämföra ’morgon daghs’, vilket träffas Bil 234. Kansje är
förhållandet detsamma även med uttryck som ’på denna sidan
bärjet’, ’på andra sidan floden’. Man kan jämföra ’annan
vägh ens hafs sund’ Bu 523, där emällertid ens kan vara
attraherat av hafs, samt islänskan, som i dylika fall
regelmässigt använder jenitiv (Jfr Lund: Oldn. Ordföjningsl. § 61).

Av det föregående torde, oaktat ekskurserna,
tillräckligt tydligt framgå, att i y. fsv. utbildats en rätt
allmän sed att ställa tvänne substantiv bredvid
varandra i attributsförhållande, utan att någotderas form
antydde detta. Sådant inträffade naturligtvis ofta även vid
for—skull*). Till en början fattades väl i eksempel som ’firi
frändzsami skuld’ SD 5.606 (1346), ’for rikesins ärindi skuld’
ib., ’frändzsami’ ock ’ärindi’ som jenitiver, men så småningom
ock i sammanhang med att skull fick en mer allmän ock
bleknad betydelse, fastes uppmärksamheten mer vid
substantivets sammanhang med den omedelbart föregående
preposisjonen än med det efterföljande skull, ock man började
uppfatta dem som ackusativer. Så var vägen banad även för
sådana eksempel med tydlig ackusativ som: ’for nokon sötan
äller godhan smak skuld’ Ansg. 243, ’for thin kärlek skuld’
Mechtilds Uppenb. 74, ’for then kärlikin sculd iak haffwer
til thin’ Sju vise mäst. (Cod B) 211, ’for idhan kärlek skuld’
Bir 1.14, ’fore thz första skuld oc ey fore thz andra’ MB
1.506, ’ffor ärfd boot älla nokon rät sculd’ BSH 1.182 (1381),

’for mit hardha modh ok sin skuld’ YKR X, ’for thzta iär-

*) D& i Söderwalls Ordbok rätt m&nga eksempel härp& meddelas, anser
jag det onödigt att uppta utrymme med dem jag samlat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free