Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
östergren: Kasusväksl. i fsv.
kring sig. Jag skall för övrigt längre fram vidröra en annan
sak, som talar för möjligheten av en sådan analogiinflytelse.
Ett eksempel som tydligt visar, vilket inflytande for
kunnat ha på valet av form, är det åvan avhandlade ’röghia
pylatum ~ for menlösan mandrap’. Liknande är förhållandet
vid följande eksempel: ’fore mich och minna foräldra siäla
gaang skul’ SDNS I.72 (1401). Ett analågt eksempel med
til har jag träffat BSH 3.78 (1454): ’altiid wara til foride
myn nådige herre oc suerigis rikis besta oc bestand’.
I svänskan finnes ingen sammanställning (möjligen då
af—wäghna), som så fullständigt jenomlöpt utvecklingen till
8ÍrkumposÍ8jon som för—skull. Värkliga sirkumposisjoner äro
väl ’för (en stund) sedan’, ’sedan (flere år) tillbaka’, men där
har sista ledet aldrig varit substantiv. Av delvis annan art,
ehuru på sätt och vis sirkumposisjoner, äro uttryck som ’av
(utrymmes-) själ’, ’från (förenings-) håll’, ’i (belysnings-) väg’,
’på (härrskaps-) vis’, där de respektive sammansatta
substantiven ej torde förekomma lösryckta som subjekt äller dylikt.
Några förbindelser finnas dock, som mer äller mindre varit
på väg att övergå till sirkumposisjoner, ock vid dylika
förekomma även ackusativ- äller dativ-liknande former. Detta
inträffar även vid sådana, där det substantiv, som svarar mot
skull, icke börjar på s, vilket talar för, att s-bortfallet icke
spelat någon viktig roll vid uppkomsten av ackusativ vid
for—skull. Dessutom borde väl spår av samma försvinnande
träffas i islänskan vid fyrir—sákir (äller det där ovanligare
fyrir—skuld), om man tänker sig, att detta bortfall varit
den starkast värkande orsaken. I isl. förefinnes ingen
tendens att jöra jenitiven lik övriga kasus, ock detta är även
orsaken till, att fyrir—sakir där blott styr jenitiv.
Vid a(f)—wäghna har jag funnit följande dativliknande
former: ’a wäre frw drotningone wäghna’ BSH 2.67 (1399),
’a wäre frw drotningene wäghna’ ib. 2.69 (1399), ’a eenne
prouento wägna’ SDNS 1.78 (1401), ’aff domkirkionne oc hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
